I förra inlägget berättades hur jag köpte en Volvo 245-88a. Och skulle besikta denna bil.

Jag körde ca en vecka och tyckte bromsarna tog ojämnt. Nåväl bestämde mig för att besiktningen får ge mig den påpekan isåfall.

Vad jag hade mest rädsla för var rost. Med tanke på att den vita 245a som beskrivs i föregående inlägg, och är av samma årsmodell har massvis av det.

Nåväl, i förebyggande syfte byttes olja, filter, stift, kablar, fördelarlock och rotor. Hängde även på sportluftfilter via en adapter jag svetsade ihop. För att inte ge motorn alldeles för fri andning så svetsades en strypbricka in i adaptern. Detta för att slippa dom lustiga fenomen som man har hört en del prata om när det monteras sportfilter.

Hittade någon gammal japsbytta i garaget och hängde fast på bilen också. Jag gillar muller så vad andra anser om japs på en volvo rör mig inte i ryggen.

Åkte in på besiktningen, utan DB killern till japsbyttan. Inte minsta notis togs för detta. Inte ens en muntlig påpekan från besiktningskillen. *WIN* Ingen rost i trösklar, hjulhus eller någonannastans heller *WIN WIN* Och därmed en imponerad besiktningsman i 40års åldern som berömde undersidan

Han gav mig dock tvåor på, bensinläckage (precis vid pumpen, bytte slangklämman så vart det fixat=15kr), bromslampa ur funktion (dålig kontakt på höger lampa och avbrutna kablar till den i bakrutan. rengjorde kontakterna, tog bort lampan i rutan och kopplade ihop bromsljusen med dimljusen= 0kr), Dragram kulkoppling rostskadad(köpte ny krok = 1400kr)

Ett varningens finger ska jag höjja, om du äger en volvo och behöver byta krok. Köp inte Bosal. Urusel passform. Fick slipa upp hålen för att få dit dom bakre bultarna och dom nya som följde med kroken var för kort gänga på.

Bromsarna då? Det som jag fruktade mest av allt? Jodå det klarade sig, med värdena: VF:2,2 HF:1,8 VB:1,7 HB:1,4. Mig veterligen så var det maximala obalansen som tillåts på bromsar.

Så, vad ska hända nu? Bilen är besiktad 14 månader frammåt. Skattepapper dyker det inte upp några föränns i Juli.

Jag vet av tidigare erfarenhet att bakaxlar är det enda som inte pallar min körstil på en 245a. Så jag hittade en billig reservdelsbil. En brutalsänkt Volvo 245Classic-93, Alltså sista årsmodellen någonsin av 240serien. Den såg hemsk ut. Men när jag tog upp den på lyften tappade jag hakan fullkomligt. Inte en endaste rostfläck överhuvudtaget på undersidan. Inte ens bakaxeln var rostig utan lika mattsvart och slät som när bilen lämnade fabriken. Det enda som inte lär klara en besiktning är isåfall främre bärarmarna. Det var det enda som var rostigt. Tyvärr väldigt rostigt.

Nåja. Hänger i ett batteri och vrider om nyckeln. Den maler någon sekund som nästan alla gammla volvosar och hoppar sedan snällt igång. Och tyst går den. Så tyst att man undrar om hela motorn är full med ljudisolering. Det enda som stör det svaga viskande är spridarnas klickande.

Så vad jag köpt är en tekniskt sett fullt funktionabel Volvo 245a. Någon som törs gissa priset?

Så vad göra nu? Februarilönen som skulle ha gett min bruksbil lite roligare delar var ett skämt. Detta fick mig förbannad och chefens åsikter och mina gick isär. Jag jobbade dock vidare tills i söndags då jag ansåg mig ha hört tillräckligt. Jag tackade för mig på jobbet och packade in alla mina tillhörigheter.

Reservdelsbilen bogserades iväg till en kompis där den får stå tills på söndag då det troligen kommer en köpare och tittar på den. Får väll hålla MR blyfot i styr så länge. Ska försöka lägga upp bruksbilen här snart. Men mina senaste bilar har ansetts som vinterbilar och därför vill jag inte lägga upp bilder på en skitig bil.

Utan det kommer bilder när den är nytvättad. Så länge får ni försöka gissa vad reservdelsbilen gick på. :P....