rickylicious skrev:
Där har du ju ett utmärkt recept på hur du inte trivs i livet!
Skämt åsido. Allt handlar inte om att vara välbetald osv. Jag tjänar mer på mitt jobb som webbutvecklare där jag STORTRIVS och gärna gör 60 timmar en vecka om jag får, än vad jag hade tjänat om jag gjort mina 40timmarsveckor på ett ställe där jag tjänar några kronor mer i timmen, men vantrivs.
Nu säger jag inte att du inte trivs, du kanske har ditt drömjobb. Men jag ser människor som jag gick i grundskolan med som nu håller på att plugga till stora fina titlar som dom egentligen inte vill ha, men dom förväntas nå dit i sina föräldrar och vänners ögon eftersom dom hade så bra betyg osv.
Jag gick ur gymnasiet med några IG:n för mycket. Jag var så trött på att plugga så det fanns inte ens på kartan. Jag har ändå lyckats jobba som tv-montör, cnc-operatör, robot-operatör, emballerare, och nu webbutvecklare. Hur då? För att jag har velat prova. Vill man något och försöker ta sig dit så är ingenting omöjligt.
Visst, du kan inte gå barn&fritid och se ge dig ut och söka läkartjänster, så vill du bli läkare så ska du givetvis läsa till det. Men försök att inte göra någonting eller lägga någon energi på att göra någonting du inte vill. Det tar bara onödig tid om du försöker komma någonstans.
Du mår bättre av att tjäna några tusenlappar mindre i månaden på ett jobb där du trivs och gärna jobbar över, då tjänar du i slutändan lika många tusenlappar på den övertiden. Skillnaden är att du som sagt trivs, och som ett plus i kanten så slipper du studielån som du ibland betar av hälften av ditt vuxna liv för att folk runt om dig sa "Du måste plugga högskola min vän!".
![smile](img/smilies/smile.png)