Nu har det hänt saker! Förra helgen arbetade jag för fullt med bilen och målet var att få den rullande innan helgen var slut för att kunna köra till Stockholm med den.
På bilden nedan har allt utom instrumenten monterats. Dörrsidan fick jag ta bort och sätta dit igen då jag glömde en skumgummigrej som ska sitta längst upp bakom dörrsidan. I övrigt var det inga konstigheter att få dit instrumentbrädan. Lite bökigt att göra själv men det går. Det är nog svårt att se på bilden men den nya stereon har monterats! Måste dock fixa till infästningen då den sitter lite snett nu. Volvos orginallösning för att hålla stereon på plats är inte den bästa.
Man vet att bilen har stått länge när det har börjat växa saker på den.
Det sista i motorrummet färdigställdes och kylsystemet fylldes på med kylarvätska.
Sen var bilen helt plötsligt redo för uppstart! Det var rätt nervöst ska jag erkänna. Tänk om den inte startar, tänk om den läcker en massa, tänk om något visar sig vara fel eller trasigt. Frågorna som snurrade i huvudet var många, men efter att bilen tuggat på startmotorn en liten stund så visade sig denna oro ha varit obefogad. Till viss del i alla fall... Motorn gick precis som den skulle! Men när jag gick ut för att titta så allt såg bra ut så såg jag att det rann ut någon vätska under förarplatsen ungefär. Konstigt tänkte jag, där borde det ju inte läcka ut något. Jag kunde först inte komma på vad det var för vätska. Det var inte olja, den var klarare och mer tunnflytande än så, men den såg ändå rätt oljig ut. Efter att ha luktat på vätskan så var det ganska enkelt att konstatera att det var bensin. En snabb titt i motorrummet visade att det stod en lite fontän av bensin från en bränsleslang. Snabbt stänga av bilen innan allt för mycket soppa rinner ut på backen (jag fångade upp det mesta med en kartongbit som sög upp bensinen). Hålet var rätt uppenbart. Det såg ut som att en gnagare hade gnagt hål på slangen. Jag tror dock att detta är ett par år gammalt, men det har inte gått hål helt förrän nu. Nu var det i alla fall panik. Bilen skulle ju snart vara på vägarna och jag behövde byta en bensinslang. Som tur var hade jag en bit slang liggandes hemma (efter flera bensinslangsbyten).
Det var riktigt trångt och bökigt att komma åt den nedre klämman på slangen. Efter att ha fått bort den så ville ändå slangen inte lossna. Inte så konstigt dock efter att ha suttit där på samma plats i 31 år. Då tog jag skalpellen istället och skar försiktigt upp ändan på slangen. När jag monterade den nya slangen så använde jag en liten slangklämma istället. Dels för att det är lättare att montera och demontera, dels för att den gamla klämman var förstörd efter mitt våldande. Vid nästa uppstart så höll det tätt!
Vill tillägga att jag inte monterade alla detaljer förrän det visade sig att allt fungerade som det skulle.Nu var allt bra tänkte jag! Bara att ta bilen på en provtur, men så märkte jag att det är vått på gruset under kylaren. Hade sett tidigare att det droppade lite därifrån, men jag tänkte att det säkert var regnvatten som hamnat i kylarbalken på något vis. Nu var det dock uppenbart att vattnet hade en blå ton. Fan, kylaren läckte. Jag visste inte hur allvarligt det var så jag vågade inte provköra bilen. Det var ont om tid nu eftersom jag skulle på födelsedagsfirande om en timme. Men det tar ju inte särskilt lång tid att byta kylare, och jag hade ju en till hemma, den från donatorbilen. Sagt och gjort, kylaren byttes blixtsnabbt. Ut med kylarvätskan, bort med bilens ursprungliga kylare, dit donatorbilens kylare och i med ny kylarvätska, provstarta bilen. Det läckte fortfarande... Däremot droppade det lite mindre så jag valde att ta bilen till födelsedagsfirandet ändå. Det var inte så många kilometer dit och det vore bra att köra en liten testrunda. Att köra till Stockholm med kylarläckage var uteslutet. Efter lite funderande så valde jag att skjuta på resan med en halv dag och åka till Biltema på morgonen för att köpa en ny kylare. Detta var en utgift som jag inte hade budgeterat för men jag vill inte ha bilen ståendes en månad till för en sådan enkel sak att fixa. Det får kosta helt enkelt. På måndagseftermiddagen byttes kylaren till den nya och med spänning startades bilen upp. Tredje gången gillt så höll det tätt! Vore i och för sig själva fan om det inte höll tätt med en sprillans ny kylare.
En sak som var bra med kylarbytena var att systemet sköljdes lite. Jag hade tänkt skippa det just nu, men nu blev det som det blev och det var rätt välbehövligt visade det sig. Den alldeles klarblå kylarvätskan var lite brungrön när den tappades ut. Det får nog bli ännu fler sköljningar i framtiden. Detta får duga för stunden. Den läckande kylaren förklarar nog också varför jag har behövt fylla på kylarvätska då och då. Som vanligt var det skarven som var trasig. Läckaget har nog inte synts på backen eftersom skyddsplasten under motorn har samlat upp vätskan.
Nu borde det ju ha varit dags för en ordentligare testrunda, men den skedde redan på morgonen när jag körde till Biltema för att köpa en kylare, med en läckande kylare. Läckaget var dock så litet så jag var ganska säker på att det skulle gå bra, men jag hade med mig en dunk med kylarvätska och jag höll noggrann koll på temperaturmätaren.
En ny skyddsplast monterades under motorn då den gamla var väldigt sprucken, och sen bar det iväg till Stockholm! Allt gick bra och bilen rullade fint. Motorn var väldigt stadig tack vare de nya motorkuddarna. Dock orsakade de en del vibrationer vid högre varvtal. Jag misstänker att det kan vara på grund av att det är så pass nya. Förhoppningsvis mjuknar de lite snart. Sen så är ljudet och radiomottagningen mycket bättre nu! Och tre av fyra högtalare funkar! Det är ett lyft mot tidigare då endast en av fyra högtalare fungerade. Men så klart ska något strular. Bara för att jag fixade låset på förardörren så har c-låset på passagerardörren gett upp. Det blir något att felsöka i vinter när bilen är avställd.
Nya stereon gör sig väldigt bra i bilen tycker jag.Första bilden nedan är på bilen efter allra första provturen på två kilometer till födelsedagsfirandet. Den var riktigt smutsig efter att ha stått i fyra månader och endast tvättats en gång. Jag kunde inte åka till Stockholm med en så pass skitig bil så en tvätt var absolut nödvändig. Det var den drygaste tvätten jag varit med om. Det var så mycket skit från naturen som satt sig hårt i lacket så jag fick gnugga rätt mycket för att bara få bort en del av skiten, men nu är bilen bra mycket renare och finare än vad den var tidigare och den är någorlunda värdig att färdas i. De två nedre bilderna är på bilen när den är nytvättad. Nu får vi hoppas att det blir många problemfria mil i höst.