Vete fasen om man vågar avslöja sina drömmar här, risken är väl att man blir betraktad som ett psykfall i förnekelse... Men vi tar en mild dröm som jag lyckats komma ihåg då. Varning för långt inlägg...
Alecci skulle åka och hälsa på sin kusin Johan som bor i en annan stad. Så jag tar mopeden (!) och kör dit. Jag struntar naturligtvis i hjälm och mitt långa hår fladdrar i vinden. När jag kommer hem till Johans föräldrar visar det sig att han glömt bort mitt besök och har gett sig iväg för att fiska. Jag får vart han är och fiskar, och beslutar mig för att ta mig dit, till fots. Tilläggas ska, att Johans föräldrar bor på landet. Jaja, jag ger mig iväg mot Johans fiskeställe i alla fall.
Färden dit går genom diverse industriområden, militärförläggningar och en och annan inhägnad fruktträdgård med tillhörande, eh, mycket skumma vaktdjur. Kommer inte längre ihåg det hela i detalj, men färden kan jämföras lite med en James Bond- eller Indiana Jones-film om man tar bort alla som skjuter efter en. På ett industriområde, precis efter att jag klättrat över ett jättehögt stängsel, så stöter jag på min gamla högstadielärare i SO-ämnen, vi kan kalla honom RoSe.
RoSe är tydligen också ute efter min kusin, och han hittar dessutom i området. Efter lite vidare äventyr så möter vi Johan på en liten asfaltsväg djupt inne i en skog... I sällskap med diverse polare från olika stadier i mitt liv! Fångsten han/de har fått är till yttermera visso inte fisk, utan grillkorv! RoSe läxar upp Johan och talar om att korv inte går att fiska ur en sjö, och att det dessutom är radioaktivt. Man bör därför snusa korv, inte äta den. Följaktligen avböjer jag Johans erbjudande att delta i grillning och inmundigande av korv, hoppar in i en van av typ kidnappningsmodell och kör besviken hem tillsammans med två tjejer som redan satt i vanen när jag hoppade in i den.
När jag kommer hem ligger det en broschyr på mitt vardagsrumsbord i min lägenhet, som beskriver hur forskare har upptäckt att katthuvuden visst kan fortleva utan resten av kroppen, men att de då blir aggressiva och att tvingas utveckla ben av samma material som deras ögon består av. Det finns även en bild i broschyren på hur dylikt katthuvud ser ut, och det var ingen vacker syn. Trots att jag är ensam i lägenheten, så spolar det på toaletten ett flertal gånger medan jag läser nämnda broschyr. Där tar det tvärt slut.
När man läser ovanstående ska man veta:
* Det var cirkus 10 år sedan jag senast körde moped, äger dock fortfarande mopeden i fråga.
* Det var ungefär 10 år sedan jag klippte av mitt långa hår.
* Johan bor i Nässjö, och det var ungfär 10 år sedan han flyttade ifrån sina föräldrar.
* Johan hatar att fiska och är dessutom allergisk mot fisk.
* Det är lite mer än 12 år sedan jag gick ut högstadiet.
* RoSe är numera ungefär 75 år gammal.
* Jag gick i högstadiet i Gränna, där RoSe fortfarande bor.
* RoSe och Johan har mig veterligen aldrig haft någon kontakt, med tanke på deras bostadsorter och ålderskillnad.
* Jag och Johan har aldrig haft några gemensamma kamrater, även om vi lärt känna vissa .
* Det finns inte vare sig industriområden eller militäranläggningar i området där Johans föräldrar bor (mitt ute på landet utanför Sävsjö).
* Fruktträdgårdar är oftast inte inhägnade, och mig veterligen har de ytterst sällan stäppvaraner, ekorrar och rullstolsbundna badvakter som vaktdjur.
* Jag har inget emot katter, men det var länge sedan jag hade någon själv (15 år?)
* Jag har ägt stäppvaraner, men inte ekorrar.
* Jag har aldrig kört en van, än mindre av kidnappningstyp.
* Lägenheten jag i drömmen bodde i, sålde jag för 6 år sedan.
* Jag har aldrig stulit något fordon, och framförallt inte med folk i.
Som sagt, med risk för att bli förklarad vara ett psykfall... Detta var en av de mildare drömmarna, som jag kanske hade för 1-2 veckor sedan. Funderat lite grand över den, men utan resultat. Drömtydare efterfrågas, kom?
![big_smile](img/smilies/big_smile.png)