zewmah skrev:
jonesono skrev:
Koppla frågorna till det jag skrev i det tidigare inlägget, samt det första inlägget jag citerade.
I och med att folk i allmänhet har ganska dålig koll på det här med självdisciplin och hur mycket de kan "tåla", så kvarstår problemet.
Som beteendevetare bör du väl veta vad som gör att ett bruk övergår i missbruk? Överdriven konsumtion som har negativ inverkan på en persons sociala liv. Du bör även vara medveten att vilka gränser som gäller är helt och hållet individuellt, och beror på flertalet faktorer (arv & miljö, kroppsbyggnad, kondition mm).
Gällande självdiscipling & dosering; En sundare, mer nyanserad droginformation hade ju hjälpt detta en hel del, och ett förbud för alla för att ett fåtal inte kan hantera drogen kan väl ändå inte anses optimalt?
Jag är mycket väl medveten om det sociala arvet, miljön osv som är individuell för var och en, ja. Även det faktum att vi tål "preparat" olika är ganska väl känt (dock inget som direkt har med min utbildning att göra! Kanske socionomer eller socialpsykologer osv), men man behöver knappast vara beteendevetare för att lista ut detta i alla fall.
Det är (oftast) personer med en viss social bakrgrund och därmed även umgängeskrets, som håller på med sådant och försöker få in andra i det. Man ser gärna eller endast fördelar med detta och det ger inte bara en "kick" för en själv, utan en "kick" i umgängeskretsen i form av social status. Det är inte alltid som det handlar om att "fly".. utan det kan i många fall handla om bekräftelse.
För andra som är totalt utanför denna värld, ser man dock oftast ner på dessa.. därav de olika sociala bakgrunderna.
Men eftersom vi har med droger att göra, så kan man inte resonera med att "för att ett fåtal inte kan hantera drogen, så skall alla drabbas". På vilket sätt är detta medel positivt (annat än i form av medicinsk strikt behandling)?
Det djävulskap (och kostnader) det kan medföra för den enskilde, gör att jag fördömmer bruk av det rakt av.. även om ett antal individer kan visa sig hantera det godtyckligt.
Fortfarande så vill jag mena på att de som är "inne" i detta kan eller kan inte bedömma om de verkligen kan hantera det i längden. Eftersom det är ett slags "beroendepreparat", så kan man egentligen inte sia om framtiden. Det är först när det har gått för långt som omgivningen kanske reagerar.. men det kan även ha hunnit göra allt för stor skada.
Vi lär oss att inte lägga sig i andras "business".. det gäller även andras konsumtion av alkohol (och droger).. vilket får till följd att någon som kanske hamnat snett kanske själv vill ha hjälp och också behöver den, men får den inte för att ingen vill se eller inte förstår problemet. Det faktum att brukaren/missbrukaren själv inser problemet är ju kanske inte det vanligaste. Oftast är det någon annan som uppmärksammar det.. i bästa fall.
Är det då värt det? Att den (lilla) skara som kan hantera drogerna skall få utlopp för sina behov, till "priset" av att andra hamnar i skiten?!
Men säg mig, hur skulle det optimala förhållningssättet vara? Släppa det fritt?
Vill vi ha fler "hobby-pundare" ute i samhället och arbetslivet?
Fortfarande så är det en extra kostnad (och riktigt onödig sådan).. men jag kan lika gärna applicera detta på rökning och ohälsosam mat som kostar miljarder varje år, men ingen tänker efter längre...