Det är väl min tur att krypa till korset denhär gången...
Som vi alla vet föds den bästa historien på onyktert huvud, samma gäller denhär! Det skall dock sägas att
det är vänner till mig som rättat historien eftersom detaljer inte är så ihågkomna.
Det hände sig så att jag en vacker onsdagskväll satt framför datorn i god ordning när en vän ringde och skulle ha mig med på fest, ett erbjudande är ju alltid svårt att slå ner och det tog ungefär 15 minuter innan jag satt i en bil, redo att knäcka första burken. Därefter följer ett jävla springande mellan olika människors hus och garage för att få tag i deras dricka eftersom ingen ville att deras päron skulle vakna, vilket är svårt när man är berusad. Så långt hade allt gått bra, men det dröjde inte länge innan problemen avlöste varandra. Till en början så tappade vi ljuddämparen på den stackars opeln och vi vågade därefter inte störa så många utan avrundande bilkörandet med att göra ett par segervarv i en korsning innan vi gjorde entré i en oskyldig flickas lägenhet. Det visade sig att flickan i fråga skulle jobba dagen efter och vi räknade ut att vi knappast var välkomna, så smidiga som vi är så pissade en av oss i vasken åt henne och vi tog färden vidare med den berömda opeln. Efter ett tag så blev vi lite oroliga över däckens kondition när man endast hörde corden slåendes i skärmarna så vi slöt upp på en närbelägen strand, rang närmaste moped-ligist och pinade honom att komma dit med domkraft samt hjulkors. Sedan förekom insidenter som icke skall nämnas här och vi lär ha solat en stund innan vi våldgästade nämnda lägenhet igen, där jag somnade.
Morgonen efter blev jag bryskt uppväckt av mina kamrater som tyckte det var kul att kasta morötter på mig samtidigt som dom försökte spela playstation. Det var väl bra så långt innan dom kom på att vi skulle på kryssning och handla lite mera skattefritt. Så vi kontaktade närmsta vän som var nykter och begav oss ned mot hamnen och äntrade båten, eftersom jag var minderårig så blev vi ju förståss genast utslängda från baren och fick nöja oss med det vi hade handlat i shopen och sitta på soldäck och dricka grogg. Inte helt fel tyckte jag som genast började hälla i mig i god takt, den fula vanan trogen jag är. När färjan kom iland på andra sidan måste man gå iland och stämpla om biljetten fast man kryssar så vi spatserade iland och ombord igen vilket tog ungefär 10 minuter, däremellan hade vi på tre personer lyckas sluka i oss en halvliter 40% samt gjort bort oss genom att påpeka vad fina bröst somliga passagerare hade. Redan här kändes det som om det vore dags att sova.
När vi kom ombord så hade dom nedsatt pris på lådorna med starköl eftersom limningarna inte höll, så vi köpte så många lådor vi kunde bära fast dom såg ut som skit (helt intejpade med brun,bred tejp)
När vi skulle iland så började ju en av lådorna brista och det slutade ju med att jag stod och plockade ölburkar i en påse mitt i landgången, den lutade ju neråt och ni kan ju gissa vart landgången slutar? Jodå, där tullarna står och ler mot en! Pulsen stiger ju ett par snäpp varje gång man ser en man av ordning, och inte blev ju saken bättre av att jag var minderårig, dock verkade dom ta det ganska bra eftersom jag mest fick hånfulla leénden och några enstaka skratt av dom, full som jag var så började jag skratta lite tillbaks åt dom och vid det laget hade jag fått ihop alla burkar och spatserade ut i det fria, man tillochmed hörde hur deras småflin bröt ut i råa, hånfulla skratt bakom en. Jag hade alltså gjort bort mig totalt efter att ha suttit på knä mitt i landgången och plockat öl.
Därefter visste vi ju inte hur vi skulle komma hem och började ringa runt, att ingen av oss alla tre hade ström i telefonerna gjorde ju inte saken bättre så vi fick snällt skicka sos-sms till våra vänner dom få minuter man lyckades hålla igång telefonen.
Moset på det kom när vi skulle ställa oss upp och en låda till brister, mitt i en sving med armen förstås så dom sprider sig som ett hagelskott runt den enorma planen samtidigt som bussarna därifrån börjar rulla.
Paniken var ett faktum. Måste sett ganska fult ut när tre pers försöker fånga sina 24 bästa vänner som rullar åt varsit håll.
Sen får vi äntligen skjuts till den hederliga lägenheten jag nämnt förut. Där sluter flera människor upp och där förlorar jag också mitt minne. Tydligen hade jag frivilligt gått med på att få ögonbrynen rakade, ingen vacker syn dagen efter kan jag lova. Jag började bli trött på allt vad som hette alkohol så jag ringde en nära vän som skulle hämta upp mig, han kom dit och skrattade visst lika elakt som alla andra åt min fina rakning. Nåväl, vi begav oss hemmåt och jag somnade skönt. Eller så trodde jag ivarjefall. Faktum är att jag hade hoppat ur bilen någonstans på vägen(inte i farten dock) och rullat ut i ett dike där jag börjat plocka blommor som jag så vackert dekorerat hela in och utsidan på bilen med, när jag sedan kommit hem hade jag suttit och tjurat mitt på parkeringen och ville inte hem, där hade jag också suttit och plockat blombladen från tjälkarna och spridit omkring mig. Inget man skriver i sin jobbansökan precis.
Till på det hade jag sån jävla baksmälla att jag fick vara hemma på midsommar och slicka mina sår.
Så gör aldrig som jag, det är en pina att ligga hemma på en midsommar
sen går vi iaf och lägger oss och gör det man ska. "sova". går upp 05.55 för den jäveln ska jobba! drar därifrån och ja kör till närmaste parkering för att få sova lite till, lite mer än tre timmar iaf. gick inte bra... men iaf. ibland har man otur. kanske ska börja ta de lugnare.. men inte lika roligt då... 
