therealpinto skrev:
Nu gör jag ett undantag för jag brukar inte skriva här. Men en dag med förkylning och inget att göra...
Det är rätt kul att se att en artikel jag skrev för snart 5 år sedan fortfarande är med och ställer till viss debatt. Dessutom i en tidning (Bilsport) som "ingen" läser (men alla vet ändå vad det står i den). Nåja.
Artikeln skrevs just för att döda myten om hur SVÅRT det är med turbokonvertering som odlats ett tag i Sverige, då, 2003/2004. Jag ville visa att det inte alls behöver vara svårt att få en enkel turbokonvertering i en hobbybil att fungera hyfsat för att ha skoj med.
De allra flesta motorer klarar överladdning på 0,2-0,4 bar utan inre ändringar. Det ger inga monstereffekter men fortfarande mycket mer än en sugmotortrimning för samma slant skulle ge. Tar man Pinton som exempel (Fords OHC-motor alltså) så lämnar den kanske 160-180 hk på 0,4 bar och får den bara tillräckligt med soppa och om man inte plågar den i toppfart eller med husvagn dagligen håller den så länge man vill.
Precis som det står i artikeln så går saker sönder när man börjar höja laddtrycket i parti och minut och inte tar hand om grejerna. Men den som kör sönder en turbokonvertering på det viset hade med stor sannolikhet kört sönder en original turbobil också.
Idag har det hänt saker framförallt när det gäller tillgången på prisvärda sprut, vettiga aggregat, intercoolers etc. så läget är ett annat. Å ena sidan tycker jag att "behovet" av simpla konverteringar med extraspridare är mindre (för ett MS eller motsvarande är så billigt) men å andra sidan är det nu mycket lättare att skaffa prylar som man inte alls kan hantera. Vem som helst med en slant på sitt PayPalkonto han handla turboaggregat för 600 hk och delar nog för att skjuta en 100-kronorsmaskin. 2003 var det bara ekonomiskt möjligt för de flesta att köpa begagnade standardaggregat.
Dessutom har effekthysterin fullkomligt spårat ur. Totalt. När jag fick ordning på Caprin första gången och bromsade 167 hk på hjulen var det en enorm effekt. Idag ska ALLA ha 600-hästars bruksbilar utan att passera gå.
Artikeln om turbokonvertering var tänkt som inspiration för att fler skulle våga börja skruva i bilar och faktiskt lära sig saker. Jag har lärt mig ENORMT mycket på de här åren och jag hoppas att många andra också gjort det.
Men knäcka "myten om att turbokonvertering är enkelt"? Nej, följ istället Skogenracings goda exempel och berätta vad ni lär er, ni som faktiskt vågar prova. Men starta på en vettig nivå med en bil och motor nu har råd att rasa och med sansad effekt. Det är inte ballt att köra ihjäl sig.
/Gustaf