4 april 2006
Trådstartare
Registreringen igår gick ju inte helt enligt planerna, men det återkommer jag till senare. Nu ska här berättas lite om gårdagen...
Jag och Jens bestämde oss för att vi struntar i att stå utomhus på söndag kväll och meka, för att istället åka tidigare upp till Stockholm och använda oss av en lyft på en OKQ8-mack där. Måndag morgon möttes vi på McDonald's i Jönköping för att flytta över allt som behövdes inför registreringen från Jens' bil till min bil. När detta var klart gav vi oss iväg runt klockan 08:30.
Färden upp gick utan några större problem, förutom att gasfoten kändes mycket tung. Efter att Harry Haffa förra veckan ansåg det nödvändigt att påpeka mitt regelvidriga beteende i trafiken med hjälp av böter och prickar i körkortet, kändes det bäst att ta det lugnt. Någonstans längs vägen kom en Porsche Carrera och la sig jämsides, en "tumme upp" senare gasade han iväg mot horisonten. En snabbt intagen måltid på Frasses Hamburgare vid Sillekrog var det enda uppehållet utefter vägen.
Vi kom upp till OKQ8-macken i Stockholm ganska prick klockan 12:00, främst eftersom vi Skyline-ägare precis som trollkarlar alltid anländer precis när vi avser att göra det. Vi börjar med att byta strålkastarna där fram mot ett par SAE-märkta dito med konverterad ljusbild. Ett smärre krig med infästningarna för dessa föranleder mig att slita fram mitt svarta anteckningsblock för att skriva ner de nya svordomar vi uppfinner under denna process. Några ömma fingertoppar, två blodiga knogar och ett grått hår senare har vi äntligen bytt ut strålkastarna och kan nöjt konstatera att även mina strålkastare är SAE-märkta. Ljusbilden på de konverterade lyktorna förefaller vara ypperlig när vi lite snabbt och amatörmässigt kontrollerar den mot väggen i verkstaden.
Lite snabbt mekande av Jens bekräftar att sidoblinkers och frontblinkers även de är, uh just det, SAE-märkta...
Våran tid hos SBP är utsatt till 14:20, och när klockan nu är nästan 13:00 känner vi att det är dags att lägga i en högre växel i arbetet. Den mycket trevlige och hjälpsamme Tomas (Tranceasia på Skyline-forumet) anländer och ger oss två hjälpande händer. Jag själv förpassas in i kupén för att återigen riva ut mätarhuset, då det senaste bytet inte gav resultat. Tydligen har någon brittisk verkstadsnisse, fast besluten att göra livet surt för de sura, planterat in ett chip i kabelhärvan bakom mätarhuset. Detta chip har sedan underlåtit att informera mig om dess existens, vilket vi alla tre fann högst oacceptabelt.
Ett hårt och kallt hjärnspöke tar mig i sitt grepp när jag upptäcker att jag håller på att falla ur bilen, som plötsligt befinner sig på cirkus 2 meters höjd. Snabbtänkt av naturen och smidig som en chimpans genom en lång tradition av gummi-Tarzan inom släkten lyckas jag rädda mig själv. Ett vaksamt öra förråder att förklaringen till detta ligger i att Jens och Tomas inlett en mycket givande men föga underhållande diskussion med underredet på bilen, där de försöker medla mellan katalysatorn och resten av avgassystemet.
Snart nog är alla bitarna på plats, jag och bilen hissas ner i säkerhet igen. Vi betalar lösensumma för att verkstaden skall släppa oss ur sin gisslan, och anträder snart nog färden till SBP. Mitt yrke som dragbilschaufför till trots har jag mindre lokalsinne än en snigel, och jag bombarderar Jens med frågor om var denna station ligger och hur man hittar dit. Några minuter senare finner min dumhet inga gränser då det visar sig att "SBP-stationen i Västberga" ligger precis mittemot Schenkers terminal där jag ibland hämtar trailers sent på vardagskvällarna.
När vi i vanlig ordning anländer till SBP klockan 14:10 (precis när vi avsåg att komma dit, alltså), gör vi tillsammans med vår besiktningsingenjör den makabra upptäckten att SBP's bokningssystem fått spatt och spader och kastat om våran tidsbokning. Klockan 13:00 skulle vi tydligen varit där, enligt detta skrattretande subsitut för ett pålitligt datasystem. En lång väntan inleds i hoppet om att vi ska kunna klämmas in mellan två andra besiktningar.
Slutligen får jag tillstånd att köra in Kräket omkring klokan 15:00. Ingenjören kollar det ena efter det andra med ett nöjt uttryck i ansiktet, kontrollen av E- eller SAE-märkning av lampor och lyktor går som på räls. Precis som det skulle göra, med andra ord. Han finner att ljusbilden är "på gärsgården" som han uttrycker det, men en kollega till honom lyckas med hjälp av giftiga kommentarer fördunkla hans sinne. Nåväl, besiktningen fortskrider... En kontroll av underredet på bilen lockar fram beröm från besiktningsingenjören, som därefter ger sig iväg på en provtur med bilen.
En kopp kaffe senare återvänder han i uppspelt tillstånd och hävdar att hastighetsmätaren omöjligtvis kan visa km/h då han så smidigt passerade 180-strecket... Grattis, hade det varit mph hade det tagit längre tid, inte mindre tid. Jaja, då bilen i orginalutförande har en elektronisk hastighetsbegränsning vid 180 km/h, så gick den inte fortare eftersom den idag var i orginalutförande. Därmed basta...
Besiktningsingenjören griper krampaktigt efter vår lunta med papper och försvinner raskt med ett nöjt uttryckt i ansiktet in på sitt kontor. Den giftige kollergan skyndar snart efter. En stund senare kommer vår man ut igen, och meddelar att han tyvärr inte kan godkänna orginalvingen (ingen dispens för den i motsats till Evo-bilarna) och inte heller ljusbilden. Den som tidigare sett så bra ut!
Jag, Jens, Tomas och en Tomas polare som anslutit sig tar omgående itu med att montera av vingen för att tillfredsställa den punkten av protokollet. Vi är framgångsrika. När vi försöker åtgärda ljusbilden går det däremot sämre... Trots den bästa viljan i världen kan han inte godkänna ljusbilden, vilket den giftige kollegan ständigt påminner honom om. Jaha, så var det med det...
Efter att ha monterat på vingen och betalat för besiktningen beger vi oss hemåt. Stämningen är till en början ganska tryckt, men det lättar något då vi gör upp planer för hur allt ska lösas. Det bestäms att Jens samma kväll tar med sig strålkastarna för att göra en ny konvertering på dem, och sedan skall de återlämnas till mig på onsdagen. Därefter skall jag med hjälp av diverse läppstift, ögonskugga och tajta kläder flörta till mig en besiktningsingenjörs uppmärksamhet hemma i Jönköping, så att han tar in bilen bara för att godkänna ljusbilden. Därefter sätter jag mig med en god bok att vända i Drive-In kön på fredagen. Om allt går väl kommer bilen ha svenska skyltar till helgen...
Ett stort tack till Jens, som jag inte på något sätt anser bär skulden för den misslyckade registreringen (inte han som konverterat lyktorna), och som har erbjudit sig att stå för avgiften på efterkontrollen. Även ett stort tack till Tomas för hans hjälp med mekandet på OKQ8-macken samt hans trevliga sällskap och psykiska stöd i besiktningshallen.
To be continued...
00-02: BMW/Alpina B7 Turbo '80 - 05-06: Nissan Skyline R33 GTR '95 - 06-XX: Nissan Skyline R34 GTR '99
09-09: Ford Sierra Cosworth 4x4 '92 - 09-11: BMW/Alpina B10 V8 '97 - 11-xx: Maserati 3200 GT '99
Commodum Habitus Ex