Nja, inte riktigt... Oftast funkar det så att TV:n i fråga har inbyggda applikationer för t.ex Facebook, YouTube, Google Maps och liknande. Många TV-apparater har ju Bluetooth och/eller USB-stöd, för att köra bilder och videomaterial, men generellt är formatstödet rätt klent. T.ex för bilder brukar det i princip bara stödja JPG (ej GIF, PNG, TIFF eller andra vanligare format). Och när det kommer till filmer så snackar vi vanliga MPG eller AVI-kodningar utan någon speciell codec. Dvs att om man laddar ner film så funkar det oftast inte...
...vill man köra film från datorn till TV:n så är det fortfarande enklast att bara fixa en sladd....
Vad gäller LED LCD vs "vanlig" LCD så föredrar jag LED. Just för att jag är väldigt petig vad gäller färger och så. För min del ska svart vara helt svart och vitt ska vara helt vitt, utan några andra inslag. Med en "vanlig" LCD är det svårt att uppnå dessa mål utan att behöva kompensera på något plan, t.ex; Vill man ha det svarta helt svart så blir det vita oftast aningens grått. Och tvärt om - ska man ha det vita helt vitt så blir det svarta oftast grått. Definitivt den stora nackdelen med vanlig LCD. Fördelen med en LED är ju att där det är svart blir det helt svart, hur hårt kontrast du än har på - just eftersom att lamporna släcks istället för att ändra "färg".
Dock finns det absolut nackdelar med LED LCD också, vilket kan variera från modell till modell. T.ex så känns det som att dessa maskiner är känsligare vid input lag om man har mycket extrema effekter på (kontrast/färghjälp, hög true motion o.s.v), TV:n kan knäppa en del när lampor tänds och släcks, TV:n har generellt i princip bara 50% livslängd jämfört med en vanlig LCD (dock är det inte kort tid ändå, det är ändå ett x antal tiotusen timmar), vid hård kontrast kan det bildas s.k "halos" på ljusa objekt emot en mörk bakgrund - detta kan ibland upplevas som lite störande...