Här händer det saker samtidigt som det står still, kan man säga. Pärlan har ockuperat stamcellernas garage en längre tid nu på grund av att bromsoken fram spyr ut olja (snustorrt i oljebehållaren). I går gjordes första försöket till renovering (kudos till min tålmodige mentor och stöttepelare - farsan), men det sket sig givetvis.
Tanken var god, så klart. Två renoveringssatser från Mekonomen, byta lite packningar och nipplar - done! Slutade istället med att det lades en order på att beggat bromsok vänster fram. För inte nog med att nippeln hade gått av, vilket vi givetvis hade ambitionen att fixa, men då ska ju f*nskapet ha ärgat fast också. Bara att kasta in handsken där.

"Det är aldrig för sent att ge upp", som ett gäng lokala berömdheter uttryckte sig.

Något ljusare nyheter är åtminstone att jag äntligen har fått tummen ur arslet och gjort någonting åt inredningen i bilen. Gick lös med flaskan med lila plastidip som har legat och mognat på färghyllan sedan i somras. Klart att det ska synas att ett fruntimmer kör!

Håller tummarna för att man kanske får rulla omkring snart igen.