jaha så var det dags. Man har verkligen överlevt, man har lyckats.....på nått egendomligt sätt! Man har klarat av att genomlida den första arbetsdagen efter semestern, vilken var lite halvtung. Det är segt att dra igång igen och man glömmer onekligen lite saker under tiden man hemma och kopplar av med massa andra saker.

Till min glada förvåning (eftersom det hade lovats bra väder) så drog det igång med regn och rejält åskväder mitt på dagen. SÅ synd att man satt inne och arbetade vid det tillfället istället för att kanske vara halvvägs hem från någon lång promenad under semestertid :D
Jaja, nu ska jag förstås inte vara skadeglad, och det är jag faktiskt inte heller. Det känns ändå rätt överkomligt, bättre än vad det känts något av de andra åren man kommit tillbaka efter semestern.

Vad kan det bero på tro?
Kan det vara att man vant sig...blivit likgiltig eller bara att man håller på att bli van.
Kanske kan det även vara att med barn hemma så är det lite skönt att få koppla av från allt härjande hemma en stund.....Jag vet inte. Det kan mycket väl vara en mix av alltihopa ovanstående samt inblandning av mer aspekter.

Dags att göra sig i ordning...för trots att man har klarat av en hel dags arbete så är det tydligen en dag imorgon igen med samma visa. Samma rutiner..

Godnatt