*suck* Tv'n är ockuperad av sonen, kaffet är urdrucket och tidningen kom aldrig...-så jag sätter mej här för lite bloogeri en stund.
Kaminbygget går framåt, bilderna nedan visar väl hur den är tänkt att fungera...




Det tråkigaste är gjort... Nu väntar resten.





Asklådan och benen på plats....

Följer med stort intresse Vivendis blogg numera, där hon beskriver sin bilhistoria. Kommenterade det roliga upplägget, och hon uppmuntrade mej att följa exemplet-så här kommer de första bilarna i mitt liv då Ellen!

Det började väl med att farsan köpte en 80 kubikare... -ja, en cross alltså. 50'an med automatlåda var för slö och styret ville numera ta i knäskålarna, så en större maskin fick det bli. 50 kubikar'n fick jag orda av med sa farsan, och när jag hittade en SAAB 99, sa han inte emot förslaget på en bytesaffär-så, så blev det!
Denna 99GL med trestegs automatlåda blev dock en kort historia, för en sommarkväll när jag skruvade lite på den (byte av avgassystem tror jag det var) kom jag på den lysande idén att åka och tanka.Mor och far hade åkt för att handla i grannkommunen, så jag var ensam hemma och uttråkad. Jaha? Tja...-inget märkvärdigt kan tyckas, om det inte vore för att jag startade upp en SAAB med tvåtums med en ynka liten dämpare(lät ju fränt, fan) oskattad, obesiktigad, oförsäkrad, och en fjortonårig förare med TUNG högerfot! Mötte päronen två kvarter hemifrån! ...mina förklaringar om en enda runda med bromstest i kvarteret gick inte hem heller...*suck* Att den sure grannen sett min avfärd-den hade en död nog märkt, förresten med fullgasande, burnis och minimalt avgas-och bums ringt snuten gjorde inte saken roligare, direkt. Farsan lovade snuten på stående fot att bilen skulle avyttras innan nästa helg, så det slutade där...
Bortsett ett par trimmade mopeder, och några turer med crossen i stan-utan polis-skötte jag mej hyfsat tills körkortet låg i plånboken. Jag plågade farsans BMW ett år innan jag fixade egen bil att köra ner. Det blev en Opel Kadett med 1,2 liters motor, ilsket lysande televerksorange kulör,stora extraljus och en baslåda som fick den att se ut som en laståsna... Att generatorn levde hårt och kort bekymrade mej inte, att en motor som varvas som om den konstant gick på banan bör få service var inget jag lade en tanke på-så det slutade en vinterkväll på 195'an med en smäll, ilsket rött lysande avgas och ett knäppande ljud ur motorn vars like jag inte hört vare sej innan eller efter den kvällen!
Samtidigt med denna Kadett ägde jag en Dodge Dart GT av -66 års modell, med 273'a och trestegslåda. Den inköptes billigt av en trött ägare, för den ville inte gå riktigt-när den ville gå alls vill säga, och dessutom satt inredningen löst, bromsarna var kass och elen halvrutten. Kompisen erbjöd plats bakom garaget för närmare undersökning,så vi drog den dit och ställde den på den intillliggande åkern.
Jag letade ÖVERALLT! Plockade ner, renoverade och satte tillbaka förgasaren, bytte pumpen, bytte tändspole...
Felet lokaliserades när jag insåg att tändspolar av äldre modell ofta har förkopplingsmotstånd. I startläget på nyckeln förbikopplas detta, och spolen går på direkt ström, som sedan går via motståndet när man släpper nyckeln. Jag trodde först att det var låset som var kass, så jag tog bort det och lät det hänga under panelen. Jag provade att starta bilen emellanåt, men den surade en del, och gick därefter-mest på grund av mina hastiga pedalrörelser....
Kompisen bad att få prova, och satte sej i. Nyckeln till tändlåset hade en viss förmåga att glida ur låset där det hängde under panelen, så efter att ha grävt fram dem från golvet,startade han så bilen. Efter tre försök fick han liv i den, och trampade fullt samtidigt som han slet i driven. Sen stod jag och såg hur han for som en dåre på åkern i vilda piruetter med motorn vrålandes på fullgas-och den gick verkligen på fullgas,växlade upp och ner efter hur bilen snurrade på gräset, sprätte jord överallt spridande skönsång över bygden. Min första tanke var att nu leker han ihjäl bilen, men...var fan var han? Inte en skymt bakom ratten av hans kalufs? Efter tre, fyra minuter dog bilen och ut kliver en uppenbarligen tagen kompis med knallrött ansikte och darriga ben. Han upplyser mej om att jag glömde sätta dit nå'n fjäder på förgasaren, och att bromsarna inte var kass, de var totalt väck, och att nyckeln gärna glider ur låset i alla lägen! Efter en stund fick jag så ur han vad han menade: Gasen hängde sej, bromspedalen höll fast mattan på golvet där den satt i bottenläge och nyckeln hade glidit ur när han ville stänga av-vilket var direkt efter att han lagt i driven... Att leta efter en nyckel på golvet när bilen far runt som en bålgeting över en skumpig åker gör inte det hela lättare. Efter vissa justeringar av dessa små problem, åkte jag i bilen på väg...noll meter! Rost fanns i överflöd och garage med svets var något man drömde om. Men den var rolig att skava runt på åkern med en sommar i alla fall!