Sist för 5 minuter sedan ringde jag till din mobil Gabbe. Jag vet att du inte kommer svara. Att höra ditt mobilsvar, din röst, det gör mej både ledsen och glad. Glad av att jag minns dej, ledsen för att du inte finns här. Jag var ut på stan en runda idag, när jag kom innan för dörren började jag stortjuta.. Ikea-katalogen hade kommit och låg på hallgolvet. Allting påminner om dej. Vi alla saknar dej så innerligt, din familj, dina vänner, dina kollegor på ikea, dina garagetkontakter, människor som knappt kände dej, alla.. Om du nu mot all förmodan hade några ovänner, så ger jag mej fan på att de saknar dej också. Din godhet och ditt fina inre har gjort att många sörjer. Du var, du är, och kommer alltid att vara älskad.
Ängeln Gabriel. Ännu en dag, jag tänker på dej.
Ge mej ett tecken så jag vet att du tänker på mej också.