Kort Historik

Min bil är i grunden en 73:a med förgasare och automatlåda. Jag köpte bilen 1989 och har använt den året runt sedan dess. Den knallblå lacken har hängt med hela tiden och mätarställningen som var 30 000 mil när jag köpte bilen är fortfarande
30 000. Räkneverket funkar inte och jag har ingen aning om hur länge det har varit paj... En rimlig gissning är att bilen bör ha gått minst 50000 mil vid det här laget.

När jag köpte bilen var jag 18 år. Valet stod mellan två bilmodeller, Ford Granada 2.8i eller Volvo 164. Att det till sist blev en Volvo berodde mest på att en Granada på den här tiden var betydligt dyrare än en 164.
Bilen kostade 10 000 kr och var blank och fin men det visade sig ganska snart att jag köpt en riktig rostburk...
När min pappa spolade bilen med en vanlig vattenslang stod vattnet som en fontän ut genom framlysena. Det forsade in vatten i kupén och i motorrummet. När han spolade hjulhusen bak rann det vatten ur trösklarna och det blev även blött i bagaget.

Jag hade inget annat val än att ställa in min nyinhandlade bil i pappas garage, en carport med 40cm utrymme på varje sida om bilen...
En granne lånade ut sin Kemppi och sedan var det bara att sätta i gång med svetsningen.
Huvfästen byttes, hålen i skärmhus, framskärmar, trösklar, och durk svetsades igen. All gammal underredsmassa skrapades bort och ersattes med ny.
Alla bärande delar fick en grundlig översyn och var dessbättre inte angripna av allvarlig rost.
Ute var det vinter och kallt, men med hjälp av pressänning och kupévärmare blev klimatet i vår lilla carport acceptabelt.
När alla lagningar var färdiga penslades hela underredet och skärmhusen med kullagerfett. Därefter var det bara att tuta och köra!

17 år senare…

Under våra sjutton år tillsammans har 164:an och jag hunnit uppleva en hel del. Kärlekar har kommit och gått, vintrarna har blivit allt kortare, jag har utbildat mig och skaffat familj.
Bilen har fått bakaxeln knäckt och renoverad, blivit supen och spydd i, fått startmotorn utbytt, fått ny vattenpump och ny kylare, inredningen lagad, framvagnen knäckt och renoverad, fått elfläkt, blivit påbackad, varit på vippen att bli såld, varit i diket, blivit stulen, misshandlad och hamnat i diket igen och mycket, mycket mer…
Bilen har fraktat mig till gymnasiet, till lumpen, till universitetet och till arbetet. De sista åren har den fraktat mina barn till förskolan.
Lacken har alltjämt varit knallblå och varje år har underredet penslats med kullagerfett.


B 30-E

Hösten 2006 bestämde jag mig för att bygga om motorn till insprutning. Efter en tids bevakning på blocket fick jag köpa topp och komplett sprut med alla tillbehör förutom bränslepump för 1000Kr.
Jag sotade toppen, slipade in ventilerna med vetntilslippasta, bytte ventilstyrningar och målade upp den.
Kabelmattan till insprutningen var klippt jäms med torpedväggen så jag fick mäta upp och löda ihop den. Alla kablar är numrerade i båda ändar från fabrik vilket underlättade jobbet en hel del. Kabelmattan fick sedan nya krympslangar och nya kontakter med nya gummihattar. Hattarna fanns att köpa på volvo!
Bränslepumpen fick jag tag ifrån skroten, helt original med ful men frisk skyddsplåt. Jag bytte även tank till en originaltank med returanslutning.


Provstart

Inför provstart fanns en hel del frågetecken. Var styrenheten frisk? Skulle pumpen ge rätt bränsletryck? Hade jag verkligen gjort rätt när jag lagade kabelmattan? Hur var det med alla givare? En ny tryckgivare kostar multum…
Bilen startade inte. Min första tanke var att fylla på lite mer bensin. Nu hostade bilen till och började leva. Den gick hellre än bra… Tänk att det går att köra en sexa på bara två till tre cylindrar. Om jag av den en "nubbe" blev det fart på fler burkar tills nubben var slut.
Det var spridarna som kärvade. För att se vilka som inte gav något lyfte jag på hela spridarpaketet och la ett papper framför dem. Endast en spridare gav en fin sprutbild, resterande var helt eller delvis döda.
Ett dieselbad och lite försiktigt hamrande på munstyckena gjorde susen.
Nu gick motorn betydligt bättre, enda problemet var tomgången. Den rusade upp till 3000 varv när bilen var kall för att sedan sjunka.
Jag tog upp problemet på 164 forumet och fick massor av bra tips. Tillsatsluftsliden var den felande länken och den fanns att beställa ny hos SVIS. Som temporär lösning satt jag in en manuell ventil.
När den nya sliden kom blev motorn som förbytt. Nu mera går den som en klocka!
Det var många som tyckte att jag var korkad som stoppade i en urgammal insprutning i bilen men det tycker inte jag. Bilen går bättre på alla sätt med insprutning. Den har bättre vrid, den är lättstartad vid alla väderlekar och den går bra direkt. Inget mer jojande med choken.

Omlackering

Jag hade egentligen inte bestämt mig för att lacka om ännu men en annons ändrade på det. Jag hittade ett par innerskärmar på blocket och var tvungen att ta loss framskärmarna. När skärmarna var borta ledde det ena till det andra och där är jag nu. Jag rensade bilen på inredning och tog ur rutorna. Slipade och spacklade, vilket tog ett tag eftersom familjesituationen med två småttingar inte tillåtät att jag bosatte mig i garaget på heltid....
Bilen skulle återfå sin originalfärg, mörkgrön (cypressgrön) och jag planerade att göra jobbet själv.
Mitt mål var att ha bilen lackad innan midsommar 2008.

Lackering

Amatör som jag är gick lackeringsarbetet naturligtvis allt annat än smidigt men det gällde att inte stressa.

Apelsinskal

Mina bekymmer var: Apelsinskal, Damm och Rinningar. Apelsinskalet och rinningarna kom till rätta med genom att ställa sprutan väldigt snålt det första varvet och lacka sidenmatt. Jag väntade sedan några minuter innan jag lade nästa varv. Det verkar som om lager nr.2 inte rinner lika lätt om det första varvet fått stabilisera sig lite först. När jag vågar lägga mer färg på andra varvet försvinner även problemet med apelsinskalen.

Damm

Ifrån början fick jag väldigt mycket dammpartiklar i färgen. Jag trodde att det kom från mina kläder och från luften men det var fel. Dammet kom från de bomullstrasor jag använde för att torka bort slipdamm med. Lösningen är att blåsa av ytorna med tryckluft och sedan torka av ytorna med klibbduk.

Polering

När lackeringen var färdig var jag missnöjd med resultatet. Eftersom jag lackat utan utsug och med lite för snål belysning hade apelsinskal uppstått på ställen där jag först tyckte att det blev bra. Jag fick även några rinningar. En god vän förklarade dock att det mesta går att fixa i efterhand så det var bara för mig att inhandla 2000 papper och matta ner hela bilen. Efter sliparbetet fick jag hjälp av samme kamrat med poleringsarbetet. Resultatet blev över förväntan! Bilen blev högblank och jämn i lacken. Lärdomen var jättenyttig. Har man bara ordentligt med färg på bilen går en solidlack att fixa med en polermaskin och lite tålamod. Det är också viktigt att ha en bra rubbing. Lahega nr 11 är helt grym!

Dekorlister

Vissa lister var så dåliga att jag var tvungen att köpa nya. Som tur är finns många lister hos volvo, men de kostar guld… Bara blanklisten runt dropplisten gick på 2000 kronor.

Vissa avsteg från original

Vid monteringen av den nya framrutan valde jag att skippa originallisten till förmån för den som sitter original på 240. Anledningen till bytet ar att jag tröttnat på rost runt framrutan. Originallisten till 140-160 ligger direkt mot karossen, plåt mot plåt och orsakar lätt lackskador vid montering. 240 har gummi mot karossen och plastklips som sätts i rutan i stället för karossen. En mycket elegantare lösning enligt min mening.
Jag har även valt att slänga de fasta bältena i baksätet på tippen. Rullbälten är bättre när man har bilbarnkudde. Om jag inte har helt fel fanns de dessutom som tillbehör på vissa marknader? Fästena för rullbälten sitter i hatthyllan dolda under masoniten.

Framtidsplaner

Dörrarna ska justeras så att passningen blir bättre.
Drivlinan ska ses över och få nya knutar.
Eventuellt ska automatlådan bytas mot en manuell med overdrive. (gäller bara att få tag i en)
Ett modernt brytarlöst tändsystem ska inhandlas.
Motorrumet ska snyggas till.
Bilen ska få en uppsättning snygga originalfälgar med fräscha snobbringar.
En nyrenoverad bakaxel ska monteras i maj 2009