Kastar mig helt ogenerat som nykomling in i forumet med en vansinnig idé:
Kan man "ekonomitrimma" en 4-cylindrig standardmotor på några timmar med
borrmaskin, vinkelslip och svets?

Om ingen kan komma med övertygande argument om att projektet är omöjligt
har jag för avsikt att inhandla en risig men laglig skrothög av godtyckligt märke
för att tillsammans men grannen (som är bilmeck) utföra tidernas brutalaste motorprojekt.
Syftet är att minimera bränsleförbrukningen utan tanke på bilens prestanda och komfort.
Hur gör man då enkelt ett jämförande test av ombyggnadens efektivitet?
Jo, man utser en bil att offra i vetenskapens namn, utför noggranna och upprepade
referensmätningar av bränsleförbrukningen, modifierar motorn och mäter sedan igen på samma sätt.

Grundprincipen vi lutar oss på är att en motor borde gå snålare om den dels arbetar nära
gränsen för vad den orkar, dels har största möjliga slagvolym i förhållande till volymens
kalla mantelytor. Färre och större cylindrar borde gå snålare än många små. Färre
cylindrar borde också ge mindre friktion för en given cylindervolym.
Vårt brutala ingrepp går helt enkelt ut på att "ta bort halva motorn". Att seriöst riva motorn
för att plocka ur två kolvar och motsvarande ventillyftare innebär onödigt arbete.

Så här "halverar" vi en bilmotor:

Skruva loss oljetråget för att komma åt vevstakarna.
Vrida vevaxeln så att kolv 1 och 4 står i övre dödläget.
Borra hål i dessa kolvar genom tändstiftshålen.
Slakta tändstiften så att bara en ihålig bult kvarstår.

Sticka en lång stång/grov tråd genom tändstiftsbulten och kolven, ned förbi
vevaxeln och svetsa fast en bricka i änden. Vrida vevaxeln 180 grader, kapa
vevstakarna både intill storändan och så nära kolvarna som möjligt.

Därefter dra upp stången/tråden igen så den tar kolven med sig upp mot
topplocket. I detta läge svetsas stången/tråden i tändstiftsbulten. Nu sitter de
yttre kolvarna fast i övre dödläget och vevaxeln är fri från två kolvars
otäcka friktion! Svetsningen tätar också tändstiftshålet så att det inte blir
ett förbaskat flåsande genom hålen. De två kvarvarande kolvarna kommer
tveklöst att fresta på vevhusventilationen...

Sista steget blir att gå loss lika brutalt på ventilmekanismen. Självklart för
att inte tjonga ner ventiler i de låsta kolvarna, men också för att minska
kamaxelns friktion. Enklast blir att kapa eventuella vipparmarna med vinkelslip.
Är det direktverkande lyftare får det bli att plocka ur kamaxeln med allt vad
det innebär.

Är det en motor med insprutning (helst inte!) räcker det förhoppningsvis att rycka loss
kontakterna från de yttre spridarna. Annars får det bli pluggade bensinrör.
Här skulle det vara tryggt med kommentarer från någon som är mer insatt i hur en
elektronisk insprutning reagerar när två spridare plötsligt saknas.
Är det centralsprut borde det inte kräva några ändringar, eller?
Om motorn har katalysator hoppas jag det kan fortsätta att fungera med renade avgaser.

-Jag räknar kallt med att motorn kommer att ruska och leva rövare till följd av obalansen.
Även en fabriksbyggd tvåcylindrig ruskar en hel del och i Fiat 126 står den lilla tvåan
på en spiralfjäder av just detta skäl. Idiotprojektet kommer säkerligen att skaka än värre...

Så vad tror folket, kan denna fältamputation lyckas?

Någon hyfsat nära Uppsala som har en gammal men besiktigad skitbil att sälja billigt för
en sista resa till vetenskapens ära? Mitt motto nedan har inte med frågan att göra. Bilen
jag söker bör inte vara pytteliten.

Kan bara säga så här att de ska bli kul å följa detta å se om ni lyckas med detta (ursäkta uttrycket) idiotprojekt. Har nog inte alltför stora förhoppningar men lycka till iaf.

tycker det verkar idiotiskt att kapa isär en motor, när man hur enkelt som helst kan skruva loss vevstake+kolv..  Borra hål i kolven och tvinga den i ÖD med en ståltråd fastsvetsad igenom ett f.d tändstift..  Det gör ju det hela än mer instabilt.. 

Visst det är ett intressant experiment, man jag tycker tillvägagångsättet är helt åt skogen, inte det minsta seriöst..

mvh//tompa

Låter lite blandning mellan jackass & mythbusters över projektet! Men det ska bli kul att höra hur det hela går.. Heheh

Ja Turbotompa. att det är idiotiskt har jag ju redan framhållit.
GT90, du träffar bra i din liknelse.   Här är det verkligen quick-nŽ-dirty som gäller!

Vad jag sett är det inte "hur enkelt som helst" att på ett mer seriöst sätt skruva loss
kolvarna då det i de flesta fall kräver att toppen lyfts av. (har hört någon enskaka skröna
om motorer där man får plats att dra kolvarna nedåt)

Två sekundära skäl att gå tillväga så som jag beskrivit är att de kvarlämnade storändorna
av de kapade vevstakarna dels håller tätt mot vevaxelns smörjhål, dels att de bidrar med
en smula vikt som borde minska obalansen.

Just kring detta med balansering har jag funderat en del. Vevaxeln i 4-cyl. motor är ju i sig helt balanserad och en viss del av vikten från kringkastade kolvar och vevstakar bör också kunna räknas in i den cirkelformigt roterande rörelsen. Om man som Turbotompa föreslår
helt plockar bort två kolvar/vevstakar blir ena sidan av vevaxeln lättare än den andra.
En en- eller tvåcylindrig radmotor har ju en vevaxel med motvikt men frågan är hur man
beräknar motviktens tyngd? Finns några enkla tumregler här? Svaret borde ligga någonstans mellan ingenting och hela vikten av kolv+vevstake.

Syftet med projektet är just minimala insatser, både i pengar och arbete, för att
få ett svar på huvudfrågan: Kan man spara bensin på att halvera en given bilmotor?

En intressant följdfråga är vad bilprovningen skulle säga. (knappast aktuellt i mitt projekt
då den bilen sannolikt är en rostig fisksump på sin sista resa)
Funktionsmässigt har man ändrat motorn så mycket att den ÄR tvåcylindrig och bara har
halva effekten, samtidigt är den också väldigt lik originalet. Troligen vill ASB att man registreringsbeskiktigar för motorbyte, trots att man aldrig lyft ur någon motor.
-Och VAD har man i så fall bytt till??? Kanske är den "nya" motorn att betrakta som ett
hembygge och då behövs sannolikt intyg från bromsbänk/rullande landsväg trots att motorn
vid provkörning utan tvekan inte är starkare än originalet utan tvärt om.

Om jag i stället väljer att halvera en motors effekt genom att svetsa ett stopp på förgasarspjället tror jag inte ASB bryr sig över huvud taget. -Varför skulle de det?
Min "kluvna" motor kommer troligen att ge renare avgaser eftersom förbränningen blir
effektivare när den bara är hälften så utspridd. Bilprovningen kommer knappast att kunna
knorra över CO-halten m.m.  Faktum är att det enda beviset de kommer att ha för
ombyggnaden är ett märkligt motorljud och tandskallrande vibrationer. De två mystiska
tändstiften kan döljas under tändkablarna. Så länge motorn inte läcker olja, väsnas
eller ger höga avgasvärden borde ASB strunta i hur det låter.

Fan, om prokektet lyckas vore det intressant att lägga de där hundringarna på ett besök
i besiktningshallen även om bilen i fråga kommer att underkännas på en rad övriga punkter.
-Bara tillfredställelsen att sätta myror i huvudet på dem vore värt pengarna!

EDIT:
En liten upprättelse åt Turbotompa: Att helt bli av med kolvarna skulle ändå kännas
skönt och ett sätt i äkta jackass/mythbusters-anda är att helt enkelt dra kolvarna nedåt
så långt det går och sedan slå sönder dem i småflisor tills allt är borta. Man lossar först
vevstakarna på det snygga sättet och kapar sedan stakarna på garagegolvet i stället
för i trängseln på plats i motorn. Därefter sätts storändorna tillbaka. Onekligen skulle
det kännas tryggare att inte ha två kolvar hängande i toppen. Motsvarande ventiler måste
naturligtvis ändå sättas ur spel, men hela "ombyggnaden" kommer faktiskt att gå
mycket snabbare!

-Tack för idén Turbotompa! (även om det kanske inte var så du menade )

Ska bli interesseant och föjla detta projektet! Det borde inte vara omöjligt att det kan funka! en fyra kan ju gå på två faktiskt. friktionen miskar ju faktiskt också...

Förslag på motor: Volvo b20. Basic 1A i all uppbyggnad, och det finns så många att du inte behöver ha dåligt samvete

Efter att Turbotompa satte fart på mina funderingar och idén med kolvmos kläcktes
är ombyggnaden nu ett lika enkelt som brutalt arbete. Jag har också bestämt med grannen (som inte bara är bilmeck utan också skrothämtare) att vi gör ett första försök med en obesiktigad gratis rishög ur grannens skrotlass.  Håller bilen sedan för att köra några varv
hemma på ängen runt huset kan nästa steg vara att köpa något som rullar lagligt på gatan.

Frågan är nu vilka märken och modeller som är lätta respektive svårare att ge sig på.
Oljetråg och ventilkåpa ska vara enkelt att plocka bort med motorn på plats i bilen.
Det ska också gå att "koppla ur" de överflödiga ventilerna utan att behöva plocka ur
hela kamaxeln med allt det innebär. Motorn bör alltså ha vipparmar mellan kam
och ventiler. Grannen har föreslagit äldre Ford som har denna typ av ventilmekanism.
Hur ser det ut med ventiler och oljetråg på gamla sur-volvosar?

Om ett oljetråg går att plocka ner med motorn på plats kan man kanske avgöra med en snabb titt under bilen men det där med ventilerna är värre. Vilka OHC-motorer har respektive saknar vipparmar?

Hoppas du inte tog illa upp, menade inget illa.. Jag menade mest; om man ändå ska riva i att, då kan man iaf göra det ordentligt..  Kul att folk vågar testa..  //tompa

Ingen fara TT, jag är en glad skit! Däremot är jag en LAT sådan och eftersom jag väntar mig en motor som i bästa fall bara skakar och är trött men mycket väl också kan sluta i katastrof så vill jag minimera arbetsinsatsen. Det där med "fortåfult" är dessutom väldigt tilltalande i sig... Skulle det däremot visa sig att första experimentet blir väldigt lyckat kan jag mycket väl tänka mig att göra en mycket mer seriös insats på en lite finare bil.
-Då menar jag något för högst några tusenlappar, som har chansen att klara en besiktning
och som duger att skjutsa grabben mellan hemmet på bonnlandet och dagiset i närmaste byn. Jag är så förbaskat trött på tankningarna av min surVolvo "vita kossan", en 945 med lätturbo och automat, årgång -97.

Min seriösa men minst lika vansinniga lösning på problemet med milkostnaden är en
dieselkonvertering av min trehjuliga MC-bil (se galleriet).

hadde ju inte gjort detta på min bil, men kan nog funka om man är noga med rengörning å svetsning så inget låssar mitt i å skrotar motorn totalt, men varför inte ta dän kolvar å stakar helt? det är ju inte mycket mer jobb än å kapa å svetsa allt eller? ja menar du måste ju ändå nästan riva halva motorn för att få ut stakarna sen.
Lycka till, håll humöret uppe

Är du på riktigt?

Är du en till vansinnig 18-åring med underliga visioner och motorkunskaper som inte sträcker sig längre än till hjulbyte?

ELLER

Är du en äldre, mer erfaren människa som förstår vad som kommer hända, men vill göra det ändå för att det blir kul?

Klubbmannen drämmer till med klubban!
Som jag skriver i min presentation är jag av årgång 1968, d.v.s. 38 år för närvarande.
Mina visioner må vara underliga men jag anser också att mina motorkunskaper sträcker
sig en bra bit förbi hjulbyte. De som känner mig vet också att jag ibland lyckas med det
till synes omöjliga. (ja, jag är kaxig när det gäller teknik men inte värre än att jag
ödmjukt backar när jag har fel)

Beträffande stympningsprojektet så förstår jag mycket väl vad som KAN
komma att hända, och jag ser totalfiaskot som ett av flera möjliga resultat.
Oavsett resultatet ska det bli kul att göra detta brutala chansartade ingrepp
för att stilla nyfikenheten.  Den som sedan säger "vad var det jag sa" bjuder
jag gärna på det nöjet.

Nog har de flesta av oss lagt några timmar av vår tid på betydligt dummare saker som
vi i förhand VET bergsäkert att det kommer gå åt helvete? -Dessutom utan att vi lär oss ett
skit av resan... -Räkna bara sågspånen ute på krogen en lördagkväll, kolla hur de mår
dagen efter och kolla hur många av dem som sitter på utehaket igen nästa lördag...
I jämförelsen skulle det vara roligare att kapa ALLA kolvarna ur en bilmotor och där behövs
ingen särskilt erfaren människa till att förstå vad som kommer att hända.


EDIT:
Turbo_Power_86, som planerna ser ut nu blir det varken borrning genom tändstiftshålen
eller någon svetsning. Kolvarna ska dras ner och slås sönder från undersidan.
Stakarna kapas sedan utanför motorn. Tror det blir minimal risk för farliga spån
i motorn och arbetet går t.o.m. fortare än i den ursprungliga planen.
Nästa gång grannen släpar hem lämplig skrotbil blir det några timmars dumheter,
därefter lovar jag en rapport med bilder här!

Haha fan vilken idé Ska bli kul å få reda på resultatet!!

skulle tagit en typ 240/740 ...sumpen lossar man enkelt ... om man har motorlyft/motorbåge ...bara å lossa 2 motorfästen och 2 skruvar till framvagnsbalken och 2 till krängningshämmarna sen har man gått om utrymme för å lossa sumpen ...sen är de ju bara å lossa ventilkåpan och kapa av nockarna på kamaxeln på önskad cylinder ?

lycka till, väntar ivrigt på resultaten och helst någon bild på kalaset!

I väntan på bil att lemlästa kan det säkert dröja ett tag innan något konkret häder med projektet. Vill bara påpeka att dessa idiotplaner verkligen är på allvar och att
det kommer att ske. Om det sedan dröjer får visa sig. (håll tummarna eller ge mig en skrotbil någon! )

Har inte varit inne på garaget.org på väldigt länge nu. Ville bara skriva att projektet är på absolut allvar (även om det är dumt). Det jag väntar på är en lämplig bil att utföra operationen på och jag gissar att utbudet ökar frammåt våren när alla fastfrusna skrotbilar
ska städas bort i tjällossningen. -Jag återkommer, när det nu blir.

låter helt klart som ett intresant projekt.

En gammal volvo motor med stötstänger borde ju vara enklast att våldta.

För att göra det något mera seriöst så skulle jag ju plocka bort kolvar och stakar.

Lycka till!

Mattias

Händer det inget med detta mycket intressanta projekt?
Har haft liknande ideer själv men ännu latare...eftersom friktionen bara är några % (ca 5 tror jag) borde det väl gå att koppla bort spridare, tändstift och ventiler på två av cylindrarna?

Det tog sin tid, men nu är experimentet utfört och utvärderat!

I våras, alltså år 2010, skar ett vevstakslager i min nuvarande bruksbil, en fiat 127 från 1981. Karossen är i fint skick undertill så det hade känts tråkigt att skrota bilen bara för att jag inte fick tag på en ersättningsmotor. Således var det ren desperation som ledde fram till att motorstympningen till sist blev av!

Sedan jag skrev om idén första gångerna har en viktig detalj tillkommit. -För att få bästa möjliga mekaniska balans i motorn valde jag att spara två MOTGÅENDE kolvar (1 och 2) och inte som jag först tänkte att spara de parallellöpande kolvarna 2 och 3. På MC är det vanligt med parallellgående kolvar, alltså 360 graders tändföljd. Den mekaniska balansen i en sådan motor är identisk med den en-cylindriges (förutsatt att det är en parallell-twin och inte V-twin eller boxer) vilket innebär vibrationer som inte går att balansera bort annat än med balansaxlar.

Jag valde därför att spara kolv 1 och 2 för att kolvarnas massor i viss mån skulle balansera ut varandra, och det utan att behöva lägga på vikter på vevaxeln. Det uppstår förstås en wobblande/roterande vibration i linje med vevaxeln på en sådan motor, men jag räknade med att motorblockets tyngd och längd skulle svälja det mesta av vibrationerna. Eftersom även växellådan sitter påskarvad efter motorn blir det än ännu längre metallmassa som håller emot.

Det fanns förstås en stor oro för hur vevaxel och lager skulle må av obalansen, även om krafterna inte skulle märkas så mycket på utsidan. Den f.d. 1050cc-motorn är mycket kortslagig och har femlagrad vevaxel så brytkrafterna blir inte så svårhanteriliga.

Med 1800 hårda tvåcylindriga mil på en redan illa sliten motor anser jag frågan vara tydligt bevisad:
Det går utmärkt att plocka ur två kolvar ur en radfyra och få en 180-graders P-twin!
Med samma körsätt och snittfart som tidigare drar bilen nu 15% mindre bensin så ekonomiteorin visade sig även den stämma!

Det finns förstås flera nackdelar med konceptet. Värst är att ca 23 hk på 750 kg bil stundtals är psykiskt påfrestande i en omgivning av oförstående, stressade och gasglada idioter. Det blir en hel del ryckande i växelspaken också då utväxlingen nu är helt fel för den halverade motorn. Den perfekta utväxlingen är
någonstans mellan trean och fyran. Kanske kan byte till en äldre växellåda med lägre slutväxel
göra körningen aningen smidigare.

Den mekaniska balansen i motorn är förvånansvärt fin, men den udda tändföljden på 180 grader ger en gång som är ett mellanting av en tvåcylindrig och en encylindrig motor. Det blir således lätt kraftiga vibrationer i karossen till följd av att motorn har långt mellan varannan kraftpuls. Det gäller att hålla varvet uppe!

Här är projektets mekarblogg:

http://em34.mine.nu/OFFTOPIC_127downsizing/index.htm

@Klubbmannen: Skrattar bäst som skrattar sist, även om skrattet kom VÄLDIGT sent! ;-P