Jag vaknade upp som vanligt idag, sträckte på mig och gäspade, men plötsligt så hörde jag ett ljud som var obekant, det lät som om nåt skrapade på ett av våra fönster, jag tittar på hustrun som ligger och sover, helt ovetande om vad som pågår.
Jag hör ljudet igen, jag vet inte om jag ska väcka henne och fråga om hon hör samma sak.
Någon är här och vill in i vårt hus!!
Jag ligger kvar en stund , går upp och kollar, ingen syns till.
Det är halvskumt som sig bör på hösten, svaga skuggor genom fönstren leker med tankarna, var är dem jävlarna? Låter bli att tända lamporna. Letar upp en kniv i köket, jag vet att man inte får attackera folk, men jag inser definitivt hotet. Nu kommer ljudet igen, nu med ett tappande ljud på fönstret, min blick flackar över rummet, går över till andra sidan av huset, kollar bilarna genom fönstret, jag ser ingenting. Nånting pågår!
Ljudet itensifieras, jag går fram till fönstret – det regnar och blåser och regnet och en gren skapar ljudet –det är höst!
Jag går och lägger mig igen, puffar på tanten och myser lite ;-)
Senare inser jag att det är dags at ställa av bilarna för vintern.

Jag önskar det var idag jag märkte det var höst

regn och rusk är de som gör hösten mysig bara man håller sig inne och när solen skiner och det är vindstilla så är de bra härligt att va ute

snödae igår för mej. Höster var alltid bäst tyckte jag när jag va liten (jag fyller år på hösten) Nu är jag mer givmild så nu har jag ingen favorit årstid. Jag har ju ett lov för varje årstid