...o dagens blogg får handla om kärlek.

har vart singel nu i 2 år, blev lämnad för en annan efter ett 2 års förhållande o samboplanerna va gjorda men så "poff, hejdå".

visst ja vet att andra haft d jobbigare o bla bla...men för MIG så va detta droppen som fick bägaren att rinna över.

just nu sitter ja o fundilerar...

har allt ja kan önska mig i livet, ett jobb ja älskar, vänner, en underbar familj, min egna lilla familj me 2 djur, en bil ja ääääälskar, min egna krypin, hälsan e i toppenskick, självförtroendet e suveränt m.m.
d enda ja saknar e just kärleken, ngn att dela dagen me, ngn att dela upp o ner gångar me...någon som älskar en, skickar söta sms, kramar om en, en som helt enkelt får mig att känna som en prinsessa!

som sagt så har 2 år gått o ja har byggt upp en mur som gör att ja inte kan bli sårad, tar inte åt mig nedgångar lika lätt o visst e d gött att va såhär "sluten" i hjärtat men å andra sidan...för att kunna älska ngn o att kunna BLI älskad av ngn så måste man riva den muren o visa sig sårbara sida igen.

när ja nu haft denna stora, höga muren i 2 år...hur river man den?
hur...frågorna e många...svaren finns...men vart?

vill mer än gärna träffa min prins men dom ja träffat hittills har inte vart ett öre värda, får en dock att tappa hoppet lite men å andra sidan så kommer d när man minst anar d.

men min fråga inombords återstår, hur river man muren som hållt en ovanför vattenytan så pass länge.

*hm*
tankspridd kväll o en kloddrig blogg. =P
änna min tur o va lite känslosam i bloggen.