Har massa bilder jag ska lägga upp, men orkar och hinner inte det nu utan ska bara ta upp några grejer. :P

I förrgår stod jag i köket hemma hos mamma och gubben hennes och fixade med nåt på köksbänken, när mammas kille kom in. Så gick han fram och slog mig på rumpan (tror inte jag tycker det är ok) och frågade när jag skulle börja springa så att jag fick bort "allt det här"...
Nä du, här är det inget som ska bort svarade jag.
"Inte nu kanske men tänk hur det här ser ut om 10 år."

Jaha, så nu är man fet också.
Skulle klaga lite hos mamma för att få sympati, och talade om för henne att hennes gubbe tycker jag är fet. Svaret man fick: "Du har väl tappat lite muskler sen du slutade träna hästarna men fet är du väl inte... Inte än iaf."

Vadå "väl"? Vadå "inte än"??
Inte mycket sympati där inte.

Så idag när jag var ute och åt lunch med bror min som var på besök, samt brorsbarnen och syrran (och ja, jag åt min egen mat plus hälften av ena brorsbarnets mat och så en del pommes frittes från andra brorsbarnets tallrik, men jag VAR hungrig) så fick jag sms från en gammal kompis från Strängnäs.
"Hej hur är allt? Hur går det med barnet?"
Jag tänkte direkt att han menade fölet så jag frågade om det var Kenza han menade.
"Nej, var inte du gravid?"

Nä men hallå! Nån måtta får det allt va. Frågade om han tyckt jag såg fet ut innan jag flyttade (eftersom han trodde jag hade fött barnet nu och det var bara tre månader sen jag flyttade) men så var tydligen inte fallet utan han hade hört från ngn annan att jag var gravid.

Suck. Ska man behöva börja träna nu bara för att folk klagar??
Själv är jag ju nöjd.