Nu bloggar jag bara för att jag har så otroligt tråkigt! Vilket beror på att jag lämnat mobilen hemma och gått (läs: brukat de där två långa grajerna man har längst ner på kroppen, genom att röra dem fram och tillbaka så kan man förflytta sig utan bil!) hem till mamma. Saknar min mobil. Jag är verkligen beroende av den. Och en sak till jag är beroende av är att lägga patiens på mobilen! Jag tror jag spelar minst två timmar om dagen och har nog utvecklat ett spelberoende. När jag ska sova så ser jag liksom korten när jag blundar och hur man flyttar dem; röd sjua på svart åtta osv... Och igår var jag jättetrött men kunde inte sova förrän jag tagit upp mobilen och lagt några omgångar patiens.

I fredags var jag ute och körde Lilljonssons räcer740 av typen "full gas på tvåan och 2000 varv - det händer ingenting, det händer ingenting, det händer ingenting, wroooooooooom, laddtrycket försvinner, wrooooom igen."
Dvs den bilen går inte såå jäkla bra alltså, rätt slut i motorn och lådan också för den delen plus att laddtrycket är åt helvete fel inställt.

Sen igår var vi upp till Hudiksvall för att titta på en bil som Lukas sett ut. En Audi a4 quattro 1,8 turbo 02a, riktigt fint skick på den faktiskt och det hela slutade med köp. Som innebar ytterligare 4,5 mils resa norrut för att hämta vinterdäcken åt den. Jag åkte dock Subaru både upp och ner, på hemvägen i sällskap av Ronny medan Fond körde Audin och nyblivne ägaren satt bredvid. Tror vi snittade 120-130 på hemresan med båda bilarna, Audin tuktades rätt hårt där. Ja Subban också så klart men den är desto mera van gissar jag eftersom killen vi köpte Audin av var småbarnspappa. :)
Lustigt det där med pojkarna och deras lokalsinne. Eftersom Lukas varken kollat upp någon adress eller resväg innan vi gav oss av så var det ingen som visste hur vi skulle åka. Det sitter ju GPS i Subban men den var det ingen av oss som fick att fungera så till slut började vi bli lite osäkra på vart vi var. GPS:en sa sväng vänster men jag insisterade på att Huddik ligger längs med kusten och att åka inåt landet då känns fel. Så till slut blev det höger i alla fall och vi tog oss alltså till glada Huddik.
Sen på hemvägen var det jag som fick visa vägen i alla fall, trots att jag suttit i baksätet och varit djupt försjunken i min patiens medan Ronny suttit fram hela vägen upp. Tur dom har mig. :)

Nu ska jag ut och röra lite mer på fläsket, jag känner att det blivit lite mycket godis på senaste tiden (läs: de senaste 21,5 åren av mitt liv) så nu ska jag kompensera det genom en skogspromenad med Akilah. Det lär väl räcka? Väl? Säg att det räcker så jag får gå hem och käka mer godis utan dåligt samvete sen!
Närå, jag är så kanonbra som jag är faktiskt. Plus att nu är jag extramt kissnödig så jag måste sluta skriva, har suttit och hållt mig ända från bloggens början! GAH! Och mitt spelberoende gör att jag börjar se rött och måste slå ner nån snart om jag inte får gå hem och spela! Eller wait a minute, det finns ju patiens på datorn också?? Ok jag kan nog hålla mig en stund till.