Fernicus skrev:
Jag har under två månaders tid byggt ett stöldskydd för mina stereogrejer, och äntligen är det klart.
När tjuven/tjuvinnan krossar en ruta går ett ljudlöst larm till min mobiltelefon och talar om hur landet ligger, och samtidigt slås dolda kameror på runtom i bilen, som skickar signaler till min dator som slås på automatiskt och börjar övervaka händelseförloppet. Jag kan dock lugnt sitta kvar hemma eftersom allt är automatiserat, och kan öppna en chipspåse och nöjt bara kolla på showen.
Om tjuven rör huvudenheten så får han lite att göra kan man säga, alla knappar är nämligen preparerade med äggpickarnålar, så varje gång han rör en knapp får han ett litet stick i fingret, detta i kombination med lite elektricitet gör själva urmonteringen minst sagt obehaglig. Tjuven kommer snabbt inse att själva stereon inte är värd att stjäla, och går därför vidare till slutsteget.
Jag är nu inne på min andra chipspåse och ser hur frustrationssvetten börjar pärla sig i tjuvens panna (HD-övervakning såklart) när han kryper bak till kombin och börjar pilla på steget och försöker lossa kablarna. Givetvis har jag med min elektrikerkompis kopplat en jävla massa kablar, både synliga och osynliga, vilket innebär att tjuven inte vet var han ska börja, och dessutom är varenda kabel strömförande när larmet är på, vilket ger små obehagliga stötar likt som på stereon. Dessa stötar utlöser ett relä som sakta men säkert börjar värma upp steget, så när tjuven kommer på att pilla på steget med handskar (icke-strömförande) så märker han snabbt att det är kokhett, vilket tillsammans med stötarna ger ett idiotsäkert stöldskydd för steget. Desperationen är nu total och solen börjar dessutom gå upp, men tjuven tänker faan inte gå hem tomhänt, så han börjar ge sig på högtalarna, och det är då jag korkar upp champagnen.
Istället för högtalargaller har jag nämligen installerat små rävsaxar, och när tjuven fumlandes har skruvat bort de 4 skruvarna och ska dra ut högtalaren så TJING! och så sitter det en högtalare fasttuggad i handen. Vilken människa som helst skulle rycka till av detta, och det gör även tjuven. Jag har därför strategiskt placerat tupéer i regnbågens alla färger i taket, med insidan neråt, givetvis preparerad med lim, och när tänderna på den 5,25 tum stora rävsaxen biter sig in ända till benet rycker förbrytaren till, slår skallen i taket och blir därmed lätt att känna igen då han har en rosa peruk på sig, som inte går bort i första taget.
Då återstår väl bara att slita loss högtalarkablarna och lägga benen på ryggen? Knappast. Högtalarkablarna är nämligen plastklädda vajrar som håller på 150kg, så att komma loss med handen i behåll kan nog liknas vid omöjligt. Det är nu jag trycker på ctrl+k, lutar mig tillbaka och avnjuter the grand finale. Knapptryckningen skickar larm till polisen om att en skurk gör inbrott i min bil, och skickar dessutom signaler till stereon, som sätter på sig, skruvar upp volymen och gissa vilken låt? Helt rätt, Stayin Alive med The Beegees. Vad kan passa bättre i denna paniksituation än en kille som sjunger som om han hade en tving på kulorna? Jag skrattar så magen guppar och börjar sakta gå ut för att titta på när polisen försöker få loss en rosahårig, blödande brottsling med panikattacker från mitt billjud
