AirOne skrev:
Nu har jag läst hela tråden, och som vanligt - tyvärr - spårar det alltid ur när alla
tycks veta bäst. Nu säger jag i mitt inlägg i början att jag kan inte allt. Jag kan snarare
nästan ingenting men nöjer mig med det lilla, och utgår från personlig erfarenhet.
Detta påminner lite grand om somrarna då man åker söderöver på semester.
Långa vidsträckta vägar. Så långt ögat kan nå. Man glider fram i okänd fart och
plötsligt får man se en skylt som varnar om ett gupp. Man saktar naturligtvis ner
men något gupp som så där skakar om hela bilen så innanmätet mår illa - kommer
aldrig och man funderar på varför skylten stod där?
Visserligen körde man över en liten ojämnhet i vägen för ett par kilometer sedan
men var det guppet skylten varnade för..?
Av personlig erfarenhet kan det vara gropar i vägen i Jämtland så stora att man
nästan lättar med hela bilen och verkligen känner underredet skrapar i - men där
skylten lyser med sin frånvaro.
Vad jag menar är att. Nu kör jag ingen lastbil. Jag kör inte etttusen mil om månaden.
Jag får inte köra lastbil för jag har en sjukdom. Och jag förstår lasbilschaufförerna
och busschaufförerna som vill ha saltet. Men som jag ser det - bokstavligt talat - så
tar jag det hellre lugnare i trafiken än att ha ett tjockt lager med salt på vindrutan
och inte se ut alls och vara tvungen att gissa vart vägen går.
Förstår även att det är annat väglag söderöver. Men vi bor fortfarande i samma land.
Det är bara 60 mil härifrån till Stockholm.
Nejtack till saltet säger jag. Rösta ettor om ni vill men nu har jag sagt min mening.
Tack för ordet.