Tisdagen den 28 augusti var ganska seg. Var yr och omtöcknad, och min syster kom på besök med sin sambo. En gipsad sambo.

Han råkade smälla en älg med sin MC när han skulle på tysklandssemester med grabbarna... Som tur var hände det bara några mil efter avresan så han hamnade på sjukhuset i hemstaden. Efter några dagar fick han komma hem, mörbultad och blåslagen med onda muskler och många sträckningar, men bara en arm i gips! Det kan man kalla tur!

Nu var de i alla fall hos mig, och jag fick en låda lingon och lite kläder som syrran rensat ut! :) Tyvärr var jag mest trött och förvirrad, men det var ändå kul att se dem.
Vi pratade och tittade på skisser av huset och eventuella utbyggnadsplaner, och sedan fick jag rusa iväg och möta bussen. Höll på att glömma det IGEN! Tur jag var där, för Embla glömde plinga så bussen var på väg att köra förbi utan att släppa av henne!

När Mattias kom hem for vi iväg och handlade, Embla hade haft sin första gympalektion utan att ha några gympaskor, så vi behövde fixa det. Började på Jula och köpte en ny polermaskin då den gamla gett upp. Inte undra på, så många bilar som vi rekondat med den!
Mattias köpte också en eldriven motorsåg och en sågbock, ett stödbälte för ryggen och en del andra bra-att-ha-saker. Nästan fyratusen gick det på att komma ut från Jula!

Och sedan drog vi till Coop, där vi fick tag på skor både till gympan och till hösten för Emblas del, och dessutom all mat vi behövde. Skönt.
Dock hann jag ta tvärslut, så jag fick yrsel och fick gå och hålla mig i saker och ting i butiken för att inte falla ihop. Det var skönt att komma hem kan jag säga, blev sittande en stund när vi kommit in...

Kan sammanfatta med orden MYCKET, mycket trött...

// Ellen :)

Föregående blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11307

Nästa blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11338

Måndagen den 27/8 kom mamma redan vid frukost, för att försöka hjälpa mig få lite struktur här hemma. Medans jag åt började hon städa i köket, och sedan fortsatte hon med rengöring medans jag plockade och sorterade så gott jag kunde.

Fick undan en del till pappersåtervinningen och röjde mitt burkskåp så man slipper få burkar och lock i huvudet varje gång man ska öppna. Fick därmed också undan alla burkar som samlats i diskstället...
Mamma fortsatte in i badrummet och jag attackerade lunchen.

Efter maten gav jag mig på att plocka och sortera en del, och någonstans där bröt jag ihop. Vad fan sparar man när man sorterar?
Ska jag anpassa livet helt efter att vara sjuk så ska jag göra av med så mycket som möjligt så att det blir enkelt att hålla ordning på det som är kvar.

Vad ska man slänga då?
Det som inte används? Enkelt! Det är mycket som inte använts på flera år. Jag kan slänga kameror, symaskin, pysselgrejor, vandringskängor, snygga kläder, alla gardiner som inte sitter uppe, alla mina baksaker...

Men vad har jag då för liv, det är ju det där jag är och vill vara, när jag är frisk och orkar!?

Om jag bara sparar saker som jag orkar använda just nu och formar tillvaron efter att aldrig orka eller kunna blir det ett ganska torftigt liv som återstår. Utan längtan efter allt som jag brukade känna lust till att göra.

Så vill jag heller inte ha det.

Värdelös och meningslös skriker alla saker till mig. Barnkläderna på vinden, jag hade liksom tänkt mig fler barn om det inte varit för denna jävla sjukdom!
Fotogrejorna vrålar också hopplöshet till mig - när FAN ska jag orka använda kameran kreativt när jag har fullt upp med att överleva?

Och snygga kläder - vilket hån! Jag som nästan aldrig kommer utanför huset! Och gör jag det kan man ge sig fan på att kläderna inte passar just den dagen, har jag inte rasat i vikt och kläderna sitter som sopsäckar har magen svullnat upp så de inte går på i stället...

Mitt i alla dessa tankar kom köparen av 965 för att hämta sin bil. Jättetrevligt folk, han var lärare på Göteborgs universitet och undervisade i Vinvetenskap och Geologi, och det var en fröjd att prata både med honom och hans familj. Som tur var. Bilen vägrade nämligen att starta! Det visade sig att innerbelysningen stått på sedan de tittade på bilen i fredags, och eftersom vi packat bilen i en bilpåse för att hålla den ren och snygg hade vi inte sett det. Batteriet var fullständigt stendött och reläerna bara smattrade!

Det blev till att sätta bilen på laddning och bjuda på kaffe. Då kom mamma på att Emblas buss var på ingång också, så hon rusade iväg medans jag umgicks med bilköparna och kände mig stressad över att jag inte räcker till och att jag borde städat tillsammans med mamma och tagit vara på hennes närvaro.

Efter en stund kom mamma och Embla tillbaka, norpade hunden och tog en promenad... :) Strax därefter hade bilen fått tillräckligt med laddning och gick med på att starta och de trevliga bilköparna for hemåt. Mamma och jag plockade en liten stund till, innan jag behövde laga mat igen. Mamma forstatte plocka.

Mitt i maten ringde ordföranden i Fordklubben och undrade hur det gick med tidningen. Himmel! Tidningen! Jag som inte ens kollat klubbmailen på lääänge... Det var överfullt i mailboxen, så det blev till att börja flytta material och tömma den och förbereda nästa nummer av tidningen. Mamma umgicks med Embla och hängde tvätt...

Under kvällen slet jag med att göra tidningen och Mattias fick natta Embla utan mig.

// Ellen :)

Föregående blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11292

Nästa blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11336

Söndagen den 26/8 var ingen kul dag, var så slut, så slut! Vacklade upp vid halvtio då jag vaknat av hungerkramper, och efter frukost ville Mattias att vi skulle gå till svärmor eftersom hon verkat väldigt dämpad ett tag.

Det kröp fram att hon var orolig och frustrerad, i veckan ska hon träffa en läkare för att operera sin starr som varit mycket aggressiv, och i princip gjort henne blind det senaste halvåret. Misslyckas operationen kommer hon inte kunna se skillnad på ljus och mörker ens, men går den bra kanske hon kommer kunna köra bil igen.
Dessutom var hon bekymrad för hundarna, den ena tiken har fått en knöl som ska opereras, den andra har fått något skumt i örat som förstört båda hennes trumhinnor. Hon är opererad en gång och ska in en gång till. Och då var det såklart dels en oro för hundarnas hälsa, men också för ekonomin, för trots försäkringar så kommer det kosta massor.

Jag hade med mig så jag kunde luncha där, men någonstans i maten blev jag så trött och förvirrad att jag tappade orienteringen lite. Mattias gick hem för att dra ur modemet eftersom det började åska, men själv orkade jag inte det. En släkting på besök körde hem mig med bilen (det är 400 meter att gå).

Väl hemma upptäckte jag att Mattias lagt sig för att vila ryggen och Embla såg på film och då passade jag på att lägga mig jag med. Stensov i två timmar, och vaknade sedan yr och förvirrad och blev tvungen att äta mig samman igen.

Tog det ganska lugnt resten av dagen, men dammsög bottenvåningen eftersom jag inte orkat det under veckan och det började på att bli lite otäckt med hundlurv och kattsand.

// Ellen :)

Föregående blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11290

Nästa blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11307

Lördag den 24/8.

Mattias har polerat 965 och jag har betalat våra räkningar via internet! Fantastiskt! :)
Vi har en spekulant som kommer och tittar på 965, och han gillar vad han ser och vill ha den. Betalar en bra handpenning och ska komma och hämta bilen på måndag! :D

Frampå seneftermiddagen far vi iväg för att hjälpa vår separerande väninna med hennes flytt. Hon har inte lyckats packa något, så vi får börja med det och själv står hon mest och röker och dricker kaffe och jag är lite bekymrad över alla tomflaskor jag ser i huset... Måtte hon få ordning på detta när allt är klart, så hon orkar må lite bättre!

Givetvis är lägenheten på tredje våningen och det är jobbiga spiraltrappor med bara en avsats per våning! Tacka vet jag raka trappor med fler avsatser!
Mattias lyfte sönder sig rätt bra, då det bara var han och Staffan som kånkade och bar på alla stora och tunga saker. Själv var jag mest med och pekade och organiserade, det är det jag är bäst på... :)

Framåt tio var vi färdiga, ja inte var flytten klar på långa vägar, men VI var helt färdiga. Tog en bild från väninnans stora balkong på vår bil som såg så fin ut därnere i gatlyktans sken med sin nya vinge och de andra nya detaljerna!


Vår Volvo med vingen, ögonlocken och den lackade bakljusrampen på plats.

Skulle köra hem väninnans syster efteråt, och på vägen passerade vi kotorget i Mariestad. Där var fullt med fina bilar, eftersom det utlysts ett möte med efterföljande nattrace. Vi släppte av systern och bestämde oss för att återvända och kika om vi hittade några bekanta...

Det var ju några år sedan vi var på stan efter tio på kvällen, och på den tiden var det ju inte precis plastraketerna som dominerade på Kotorget. Då var det V8-ors muller som ljöd över parkeringen, men denna kväll hade vi nog känt oss malplacerade om vi åkt Fairlanen.

Hittade först Mattias kusin David och hans tjej i deras nya Cossie. Han var glad att se oss och tyckte Volvon blivit trevlig! Spanade efter Storm, men han syntes inte till, och inte MatteR heller. Funderade på om det fanns någon annan från Garaget som jag kände igen, men kunde först inte placera någon.

Men så såg jag neonljus... TotteN och Mac! :) Körde runt dit, parkerade och spanade. VART är ägarna? Hur lätt är det att hitta någon som man aldrig har sett? Vräkte mig ur bilen, ganska stel efter dagens flytt, ganska sunkig också för den delen och i behov av en dusch, men vad fan! :D
Strosade fram till bilarna, pekade på dem och såg mig omkring. Jodå, det tog inte många sekunder förrän ett helt gäng med unga grabbar och tjejer kom och undrade vad jag var för en skummis...
Frågade om någon var Totten eller Mac, och de kopplade snabbt -det är du som är Vulture?! Japp, och så fick jag äntligen se några till av Garaget-bilarna IRL. :D

Embla skuttade ut och beundrade det rosa neonljuset, själv imponerades jag över Tottens finish och fina detaljarbete (Jag trodde det var typ en vanlig BMW med målade stripes ju!) och passade på att kika närmare på alla egenhändiga lösningar som Mac gjort på sin bil. Och så visade vi såklart våra små nytillskott på bilen på riktigt också.

Sedan fick vi kontakt med Storm, han var hemma och filade lite på något inför kvällens race, och eftersom Embla var hungrig stämde vi möte vid Mc Donalds. Såg många fina bilar i stan, men först efteråt, hemma vid datorn, kopplade jag att jag faktiskt pratat med fler på nätet och kunde passat på att hälsa när vi var i stan. Men så är det att vara trög! ;)

Så ser ni mig/oss ute, kom gärna fram och säg hej, för det är troligt att vi är så förvirrade att vi inte förstår vilka ni är förrän ni säger det, och jag vill alltid prata med folk! :D

// Ellen :)

Föregående blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11289

Nästa blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11292

Torsdag den 23/8.

Efter mina vanliga skakiga morgonbestyr hamnade jag i uthuset, skulle ställa in några krukor som stått framme och sett trista ut hela sommaren. Upptäckte då att någon usel katt farit runt där inne och rivit ner och haft sönder flera krukor och dessutom bajsat i lecakulorna! Började röja lite, men kom inte så långt innan stödteamet dök upp och vi fick övergå till planering av hjälpinsatsen igen. Visade kaoset på övervåningen och de tyckte det var uppenbart att jag behöver hjälp att komma ikapp och få vardagen att fungera igen.

Emblas farbror Johannes med på den tidiga skolbussen hem, vilket betydde att hon glatt kastade sig rakt genom hela bussen för att sätta sig längst bak med honom och hans kamrater (ett gäng rangliga grabbar i nian som klivit ombord nere i Götene en mil tidigare).

Såg lite kul ut när hon iklädd volangkjol och Hello-Kitty-tröja hoppade av bussen hand i hand med en niondeklassare i svart linne och coola skejtarbrallor... :)

Hennes kamrater vågade dock inte sätta sig bland grabbarna längst bak utan vinkade från framänden av bussen när hon hoppade av... :)

Själv mötte jag bara bussen och hann få en snabb kram innan NÄSTA buss kom. Embla följde med Johannes hem till farmor, och själv tog jag den andra bussen till stan för att möta upp Mattias. Innan dess hann jag dock in på väninnans jobb (i butik) och kunde peppa henne lite inför helgens flytt. Och äta en matlåda på stående fot innan det var dags att gå till banken och diskutera huslån.

Lånet beslöt vi skulle ligga med rörlig ränta, vi har ju löst topplånet sedan några år och har bara ett bottenlån kvar, vilket ger bra villkor och vettiga räntenivåer. Det gör att huselånet idag kostar oss runt 1200 i månaden, och skulle räntan sticka helt åt pipan handlar det ändå inte om mer än några hundralappar, så vi är beredda att ta den risken.

Skickade över pengar till 323-ägaren också, så var det klart. Skönt. Handlade lite, hämtade Embla hos farmor och sedan fick jag packa upp matvarorna medans Mattias tvättade bilen, det behövdes verkligen! De nymonterade detaljerna skrek ju riktigt i färgen när resten av bilen var så dammig och dan! Men vad FINT det blev! :)

Kvällen blev ett snurrande för att få ihop alla skolsaker till Embla, men till slut fick jag stupa i säng där jag bara tvärsomnade!

// Ellen :)

Föregående blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=10970

Nästa blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11290

Idag onsdagen den 22/8 hade Embla sin första skoldag. Det var en stor dag. Hon kunde inte somna igår kväll, så hon var extremt trött i morse, men när Mattias påminde henne om att det var första skoldagen piggnade hon till raskt.

Strax efter sex lämnade Mattias henne hos dagmamman och efter en timmes vila där blev det frukost och andra förberedelser innan hon klev på skolbussen för första gången. På samma hållplats kliver kompisen Stella också på, hon är ett år äldre, och Embla hade en ivrig väninna som gärna visade henne till rätta på bussen och skolan.

Själv kom jag ur sängen på darriga ben ungefär samtidigt som Embla hade samling vid flaggstången, och lagom till uppropet i gympasalen hade jag fått ut katterna, hämtat tidningarna och satt mig med frukosten.

Ringde väninnan och peppade inför hennes flytt och lagade sedan lunch.

Sedan jag hunnit surfa ett varv och ätit upp kom LSS-handläggaren från kommunen för att ställa kompletterande frågorn och rapportera resultatet av sin utredning. Jag har ju sökt personlig assistent.

Nu fick jag besked om att jag inte kommer att få det. I stället föreslog han en rad andra åtgärder: Hemtjänst eller städfirma för veckostädning, stödgruppen för plockande däremellan och handräckning vid dusch och sådant vardagligt och personligt, ledsagare för sjukbesök, en slags samarbetsgrupp med primärvård, psykiatri och kommunala representanter för att ev ge mig en diagnos, och för Emblas och Mattias skull ska också det kommunala resursteamet kopplas in. Och transportfrågan då? Jo, jag kunde ju söka färdtjänst...
Inköp och sådant förväntas min sambo sköta.

Smidigt, det blir ju inte mer än typ tjugo personer inblandade i projektet "få vardagen att fungera hjälpligt".

Nåja, det är bättre än ingen hjälp alls, så jag ska väl inte klaga antar jag.

Stödgruppen är ju redan igång så jag ska prata med Christer som kommer i morgon om hur jag kan utnyttja dem bättre, och så ska jag be honom om hjälp med att söka hemtjänst eller städfirma genom kommunen också.
Resten ska ju inledas med möten och nya handläggningstider, så det kan nog ta sin lilla tid innan något händer på de planen.

Handläggaren skjutsade mig de fyra hundra metrarna till hållplatsen för skolbussen, och jag gav mig sjutton på att klara av att gå tillbaka. Väntade ett bra tag innan bussen kom, den var såklart sen såhär första skoldagen för året, men när den väl kom stannade den vid vår grusväg (hållplatsen är femtio meter bort utmed asfaltsvägen och jag uppskattar om min sexåring slipper gå på vägen) och en mycket glad liten Embla skuttade av bussen. :)

På vägen hem fick jag se busskortet, och höra allt om samlingen, uppropet, hur de fått göra namnskyltar, att hon fått vara med på långrasten, att de fått glass (!) och att skolmaten varit god och att de träffat sina faddrar och mycket, mycket mer.

Helt klart var det dags för Embla att börja skolan, hon var så glad och entusiastisk idag, det sista året på dagis har hon tyckt varit ganska trist, eftersom hon varit ganska mycket äldre än de andra barnen där.

Väl hemma ringde jag färdtjänsthandläggaren och printade och fyllde i ansökan om färdtjänst så den är klar att postas nu.

När Mattias kom hem monterade han (med min handräckning) vingen på Volvon, och det blev himla fint! :) Bakre nummerplåten kom också på plats eftersom han fixat en ny fin skylthållare, så nu är bilen i skick igen. Dock skulle hon må bra av ett bad, hon är väldigt dammig, och det syntes nu när det kom på lite nylackade detaljer... :)

Här kommer alla bilder jag tjuvhållit på, nu får ni se dem även om det inte är annat än monteringsbilder:


Mattias närmar sig bilen med den nylackade vingen...


Mattias måttar in vart vingen ska vara.


Mattias limmar vingen med Sikaflex.


Vingen på plats. Nöjd! :)


Aj-aj! Antennen tar i vingen! Får nog bli en liten hajfena där så det inte blir skav på vingen!


Mattias monterar ögonlocken...


Ögonlocken är på plats, det blev bra tycker vi!


Mattias demonterar den svarta originalrampen på bakluckan.


Mattias har just monterat den blålackade rampen på bakluckan.


Nummerplåten och den nya skylthållaren på plats.

Under kvällen har jag lyckats duscha med mitt nya schampo, så nu är jag ren för omväxlings skull! :) Och sedan dök min flyttande väninna upp med sin syster och en god vän, och de lånade 940in och släpkärran, för Staffans Ford har ingen dragkrok.

Embla har somnat utmattad och glad, och jag har plockat disk, vattnat blommor (vilket jag glömt i tre veckor - får se hur många av dem som överlever!) och lagt fram kläder åt henne för morgondagen.

Mattias fick SMS från Staffan och åkte iväg för en stund sedan, men nu kom han tillbaka igen... Såg ut som han kom i 940in? Undrar om något hände? I så fall åker Staffan Skoda Pickup nu...? Den skulle vi ju förresten fotat ikväll och lagt ut på annons, men det hade jag helt glömt av...!

Föregående blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=10940

Nästa blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11289

Nej nu är jag så less på att försöka hinna ikapp mina gamla bloggar! Kanske ni också? :D

Men jag MÅSTE verkligen ha rätsida på dem, när jag blir sämre är det hit jag går för att se att jag trots allt har ett liv! :)

Således får jag försöka skriva ihop något nu som tar mig från den 11 august till den 22 augusti, då jag åter bloggat mer regelbundet, fast bakom kulisserna!
Det tristaste med att skriva en maratonblogg är att jag säkert inte får alls lika många roliga kommentarer som jag hade fått om jag gjort femton separata bloggar... :(

Vad har då hänt? Tja, vi köpte till slut RÄTT grå färg till 940, och passade också på att handla lite annat bra att ha (som tvättbensin och torrfoder till katterna...)
Så Mattias fick helt enkelt fixa till bakänden som såg lite lustig ut innan. Det var klart lättare att välja rätt färg när bilen var med... :)

Eftersom det börjat bli mycket trångt på gården med massor av salubilar som inte vill ta sig iväg så satte jag mig och ringde på en massa köpesannonsen och erbjöd våra bilar.


Plåtar Venton för att maila till en som satt ute en köpesannons.

Det gjorde bland annat att jag fick plåta en del av dem mer grundligt och maila iväg till intressenter, tex Venton, Passaten och senare även 965.

Märkligt nog så dök Mattias lillebror Daniel upp med sin Pegga just när vi skaffat hem mer tvättbensin?! Så där gick några dagar åt till att hjälpa honom med att få bort limrester efter dekaler och tejp, så mycket vann vi på att sälja den orekondad för att spara tid! :D Nå, den blev himla fin i alla fall sedan Mattias och Daniel slitit med allt lim, och Daniel som aldrig brytt sig om bilar började fantisera om styling! :)

Själv höll jag på att spricka av stolthet sedan jag lyckats lösa upp en envis propp i handfatsavloppet - fråga mig inte VAD det var för något, men det såg ut som smörjfett ungefär och satt högre upp än vattenlåset så det krävdes lite trixande för att få väck det! Mattias har missat den i ett par månader, och vi har inte fattat varför vi inte fått flöde trots att han just gjort rent vid vattenlåset! *Mallig*

Efter en grillkväll och filmkväll med en god vän visade det sig att han och sambon sedan elva år höll på att separera. Tråkigt och jobbigt. Men vi får göra vad vi kan för att stötta dem båda.

En av våra kattungar, Johan Törnblom, som tidigare inte varit tingad, har nu fått ett hem planerat. Mattias kusin Lisa vill ha honom, det bestämde de när de var här och vi gjorde upp ägarbytet på Opeln. Det blir bra, både för Opeln och Johan katt! :)

Dessutom börjar jag ledsna på katterna, efter att ha fått torka golv dagligen en tid, att det ska vara så svårt att få allt i lådan!? Nå, det positiva det förde med sig var att vi äntligen fick undan alla sladdar och gendosor och kontakter som legat utmed golvet och fick upp dem på en dold hylla under skrivbordet! Nu är det lättstädat! :)

Som om vi inte hade nog med bilar hämtar Mattias också hem en Skoda Pickup, en diesel som bara gått 15 000 mil. Men ack vad den såg ut! Färgspill inuti hela bilen! Jaja, vi börjar med att få bilen ren så får vi se hur vi löser det med färgfläckarna sedan!

***
Vi köpte ju lite grejor till vår V40 för ett bra tag sedan, vinge och ögonlock. Det var samtidigt som vi köpte och monterade sportgrillen och de vita sidomarkeringarna, så prylarna har legat ett tag i väntan på lack, men nu tog Mattias tag i det.
Dessutom har vi ju råkat få tag på en extra bakljusramp som vi också lackade.

Allt följde med Mattias till jobbet i väntan på tid över, och nu hade "tid över" äntligen inträffat! Således hade han med sig detta hem den 13 augusti! :)


Mattias har lackat detaljerna till vår V40, det blev riktigt riktigt bra! Ska bli kul att få dem på plats!

***

Min väninna som separerar mår dåligt och jag känner mig så otillräcklig! Lyckas få Jstorm här på garaget att hämta mig och skjutsa mig till henne så att jag får briefa med henne en dag, och det var nog välbehövligt.


Jstorms Audi som jag fick provåka härifrån till Lugnås. Han demonstrerande lyckligt varför han tycker strippen är kul, och åksjukekänsliga jag konstaterade att det nog var kul trots att det sög i magen...(Tur vi känt varann i femton år så jag kan lita på honom, annars hade jag varit rädd också!) Bra klipp i alla fall, i den gamla folkvagnen! ;)

Lyckades till och med GÅ tillsammans med henne ett par kilometer, trots yrsel och spagettiben! :) När jag är ensam vågar jag aldrig, eftersom jag så lätt svimmar och börjar krampa, men med en vän i släptåg brukar saker och ting lösa sig! Åker hem med Mattias efter jobbet.

Jag har också börjat försöka hitta en lokal tandläkare som kan börja testa material i munnen på mig. När jag nu fått klartecken att sanera tänderna på högkostnadsskydd enligt paragraf sju så vore det ju bra att komma igång också. Och att åka till Göteborg, 18 mil enkel väg, varje gång ett material ska monteras in eller pillas bort (femminutersingrepp) känns ju lite överdrivet. Dock är det lättare sagt än gjort att hitta någon i närheten

***

En dag strax innan skolstarten kom min mamma hem och klippte mig och Embla! Det var bra det, för Embla hade ju gjort slag i saken och klippt sig lite själv, och behövde verkligen snyggas till. Och själv har jag inte varit hos frisören på ett år ungefär, så det kändes bra att få bort lite av risbusket på skallen. Håret blir ju inte direkt friskt och hållbart när man mår som jag gör...


Min mamma klipper Embla. Ja, hon klippte mig också, men det var det svårare att ta bild på.. :)

ÄNTLIGEN dök det upp Mareaspekulanter! Maken till trögsåld bil har jag nog aldrig råkat ut för! En -01 som gått 7000 mil borde inte vara svår att sälja för 45 000, men det har varit helt omöjligt. Men nu äntligen kom den iväg, visserligen billigare än begärt, och faktiskt så lågt att vi gick lite back, men vi kan bara inte ha en bil stå i all evighet!


Marean fick till slut en ny ägare!

Även 323 som stått länge börjar dra till sig lite uppmärksamhet, och några kommer och tittar även på den. Men det blir inget köp, hon behöver sälja sin bil först, så vi får väl se vad som händer.

***

Torsdagen den 16 augusti ringde lillasyster Kattis på morgonen och lät lite tilltuffsad. Det visade sig att hennes sambo hade krockat under natten! Han och grabbarna skulle till tyskland på MC och köra på bana med hojarna, och hade dragit iväg tidigt på efternatten för att komma med färjan. Bara några mil hemifrån hände det - de första motorcyklarna märkte ingenting, den näst sista hann ana vad som komma skulle och Daniel hade inte en chans - 120 knyck på sportmotorcykel rakt in i en älg! :O

Som TUR var så tog han rakt i frambenen och flög sedan över älgen, kanade länge på vägen och blev slutligen liggande i diket. Ambulansen var snabbt på plats och klippte av honom alla kläder och körde in honom, och efter några timmar på sjukhuset konstaterades att han klarat sig med en bruten arm!!!

Någon vakar över Daniel, det är bara att konstatera! Kattis var lättad men givetvis chockad, det är bara ett år sedan han smällde en älg med bil, på väg till jobbet där han kör skogsmaskin, det blir ju många mil på knasiga tider med ett sådant jobb.
Den gången undkom han med blotta förskräckelsen, den här gången blir det gips några veckor framöver.
Kan i alla fall konstatera att riktiga skyddskläder är livsviktigt när man åker/kör hoj!

***

Jag lyckades hänga med min separerande väninna och titta på lägenheter som vi hittat på internet. En av dem var riktigt fin, en stor trea med gavelläge och en balkong på säkert 3x4 meter rakt utanför köket! Den fick det bli, även om hon inte direkt längtade efter att lämna huset på landet och sätta sig på tredje våningen i stan...

***

Det hör av sig en spekulant och vill se mer bilder på Volvo 965. Jag tar en runda med kameran och ordnar det, det är faktiskt en riktigt fin bil så det känns kul. Hoppas vi hittar rätt köpare till den! :)


Bild av 965ans inredning, en härligt doftade cremefärgad inredning i kraftigt läder. Det bästa med hela bilen, tror jag att jag tycker. Även om jättebagage och automatisk nivåreglering också smäller högt... :)


965, att den har inlackade rails och lister och detaljer gör ju att den ser lite trevligare ut än en vanlig standardvolvo...

***

Fredagen före skolstarten ville jag ge Embla lite extra uppmärksamhet. Man börjar ju bara skolan en gång, och dessutom behövde hon verkligen en skolväska, och med Mattias arbetstider föll det uppdraget på mig.
Det slutade med att jag ringde efter en taxi som hämtade oss efter lunch, och sedan släppte av oss på torget i Lidköping tre och en halv mil bort. Det var inte utan att det kändes lite lyxigt att åka taxi på det viset, men annars hade det aldrig gått.

Försökte lokalisera en butik som skulle sälja ekologiska schampon, men lyckades inte, där den skulle finnas fanns bara Amalias Fröjd, en butik som säljer kaffe och te. Men Embla luktade sig genom hyllorna och var säker på att de även sålde choklad... Det visade sig vara kaffebönorna "Irish Coffee" som doftade så ljuvligt, så vi köpte ett hekto för att ha och lukta på! :)

Sedan trallade vi iväg till H&M och Embla fick plocka till sig allt hon tyckte var fint. Därefter blev det provhytten och där gallrades en del bort på grund av fel storlek, dålig passform eller "inte fint"... :) Till slut hade vi ändå en jättehög med Miss-Kitty-tröjor, tights, volangkjolar, rosa vantar, strumpbyxor, hårspännen med mera. Det kostade nästan tusen kronor att komma ut ur butiken, men Embla var överlycklig! :)

Tyvärr höll inte jag riktigt för påfrestningen, så det blev en halvtimma på en ganska sunkig offentlig toalett innan jag ens klarade av att ta mig ut på gatan igen. Embla fick hoppa hage på gågatans gatstenar så att jag fick vila och andas en stund, och en halvtimme senare var vi framme vid väskaffären ett par kvarter från H&M. Embla valde utan att tveka en ljusrosa ryggsäck med broderade hästar på! Dessutom fick hon med en rosa gympapåse! Bättre än så blir det inte när man är sex år och ska börja skolan!

Ganska medtagen fick jag sätta mig och äta en medhavd matlåda, och Embla fick leka i en sån där myntdriven bilpryl, och så sniffade vi på våra kaffebönor och granskade klädinköpen. Efter maten beslöt vi oss för att strunta i att handla mer och satsa på att ta oss ner till tåget i stället. Vi strosade sakta genom Lidköping och passade på att titta på vackra blommor hos en florist och när vi passerade en guldsmed blev Embla eld och lågor, och vi gick in så hon fick be att få titta på riktiga diamanter och lite guld... :) Fick tag på en fantastisk expedit som gärna visade både diamanter, rubiner, safier och smaragder i vackra färger, och som också visade hur stora diamanter av olika karat är... Embla blev lite ställd när det visade sig att en enkaratare var värd så mycket att man bara skulle behöva tre sådana för att kunna köpa ett sånt hus som vi har!

Det sista vi gjorde var att gå in på stationskiosken och köpa en stor påse lösgodis. Embla var överlycklig. Vilken dag! Och nu skulle hon göra som Harry Potter, åka tåg och äta godis och tänka på sin nya skola! :)

När vi sjunkit ner på tågsätet kände jag hur kraften var jätteslut och jag började skaka. Efter en halvtimme var vi hemma i byn och jag fick ta hjälp av Mattias för att ta mig till bilen, där jag kollapsade helt.

MEN vilket dag! Embla lever på den ännu fast det snart gått en månad, och själv är jag så otroligt glad att jag vågade ta risken. Jag behövde inte ens avbryta utfärden för att ta en taxi hem, vilket jag sett till att ha med pengar för att klara om det skulle gå helt åt helskotta!

På kvällen kom en köpare och tog Venton, kul! Det var en riktigt trevlig bil som jag kände att jag kunde stå för, så den var rolig att få sälja.

***

Denna lördag har jag varit ganska medtagen, undra på det efter gårdagens utfärd!
Mattias ville ha med mig till stan så jag hängde med i bilen. Nyöppnade Netto var så fullpackat att jag fick honom att avstå från att gå in och istället handla på Willys som vanligt. Däremellan var vi på Karlssons, av vilket skäl minns jag inte, men Embla fann i alla fall lite mer kläder, bland annat svarta tights med spetskant som hon ville ha redan igår men där fanns de inte i hennes storlek. Trots ett utbrott på klädavdelningen ("Jag vill ha foppatofflor!" - "Nej vi ska inte köpa foppatofflor!") blev det till slut ett litet kit med kläder till trollet, allt i cerise och svart. Jag minns med en rysning mitt eget 80-tal i samma färgställning och är glad att inte hitta ärmhållare och blå ögonskugga i hyllorna...

Gamla vänner dyker upp oväntat hemma, och det är ju alltid trevligt, speciellt som hon jobbar som speciallärare på skolan där Embla ska börja om några dagar. Hon berättade för Embla att lärarna jobbat i en vecka, och att hon och de andra längtar efter att barnen ska komma och börja skolan! :) Gissa om Embla blev glad... :)

På kvällen åker vi på kräftskiva. Ett par i dykarklubben har bjudit in och de har förberett och gjort så fint, dukat långbord i garaget med lyktor, haklappar och allt, och förberett lekar i trädgården så att alla ska komma igång och ha roligt! Jag är mest trött, och svär lite över att jag dessutom glömt kameran hemma! Måste skaffa en liten fickmodell att ha med mig!

Kräftskivan är jättetrevlig, men jag orkar inte. Bullriga människor, ny miljö och sen kväll blir bara för mycket. Dessutom visar det sig att Embla är det enda barnet som är med, hon älskar kräftor, och vi hade räknat med fler barn på plats, men alla har skaffat barnvakt!

Hur som helst är värdinnan en underbar människa, som efter maten fixar så att Embla får gå in i huset och se på barnfilm under en filt i soffan och dessutom får hon med sig salta pinnar och lite godis! Det tar inte så lång tid innan även jag ligger under filten och sällskapar Embla. Men utan att äta godis och pinnar. :)
Fick småprata lite med trevligt folk på kalaset som förirrade sig in, och det var mer lagom för mig att träffas lite vid sidan av, och framåt midnatt tar vi oss hem. Känner redan då att det blivit för mycket för mig, krampar och skakar och har problem med dubbelseende, och när jag lägger mig gungar sängen oroväckande trots att jag är helnykter sedan flera år...

***

Går upp några gånger under natten och kissar, allt gungar, jag är yr och diffus. Lagar lite mat och vacklar mellan den och toaletten. Får stötta mig i väggar och bänkar för att inte falla. Har svårt att orientera mig i mitt eget hem, och under tiden fixar Mattias med Pickupen. Sedan tar han med sig Embla och går till farmor i Axtorp. Själv stupar jag helt utmattad på eftermiddagen, men sängen är dum, den gungar och snurrar så jag inte törs blunda!
Somnar ändå till slut och sover någon timme innan jag vaknar och är hungrig.
Dagen fortsätter snurra, men envis som jag är ser jag i alla fall till att komma ut och få lite frisk luft. Passade också på att sprida ut lite gräsfrön bakom garaget.

Under seneftermiddagen finner även 323 en ny ägare! En Borås-bo. Skönt, det är alltid svårt med bilar som vi inte äger själva och således inte kan prissätta som vi vill. Det betyder att prutar någon måste vi slåss både med spekulanten och ägaren, och det är lite jobbigt... Nu kom den iväg till ett pris som alla tre tyckte var bra, och då kan man inte annat än vara nöjd med affären!


323 kommer äntligen iväg till ett vettigt pris!

Det är och förblir en jobbig dag som kräver stark koncentration för att jag inte ska tappa balansen och falla!

***

De följande dagarna är inte mycket bättre, jag är yr och trött, kroppen värker och det känns som mjölksyra i alla muskler.
Minns inte vad jag gjort och varför, men på något vis har jag i alla fall bokat ett möte för att prata om Emblas behov i min sjukdomssituation, och dessutom vill biståndshandläggaren komma till mig igen för att prata om mina vårdbehov.

Och Mattias fixar överdragsklädslar till Pickupen, färgfläckarna på sätena går inte att få bort. Han och Embla hjälps åt med monteringen och jag tar mig ut och tar ett par bilder av dem:


Mattias har rekondat Skodan och drar på överdragsklädslar för att rädda sätena som är fulla med färgfläckar.


Embla sliter med ett sätesöverdrag till Skodan. Gissa hur nöjd hon är över sina nya kläder?! :)

Sista dagen innan skolstarten laddar jag i alla fall för att Embla ska få ordning på allt inför den stora dagen. Vi tvättar hennes hår, lägger fram de nya kläderna och packar den nya skolväskan.

Mattias börjar montera de nylackade grejorna på vår Volvo, det blir jättefint, men tyvärr är limmet som skickats med vingen utgånget sedan ett år, så den kommer inte på plats. Det behövs lite Sikaflex först! :)

Det här blir bara en tjuvtitt, resten av bilderna får ni se i nästa blogg, trots att de togs denna kväll... Där vill jag gärna ha kommentarer förstår ni! :D


Mattias har lackat alla detaljer till vår V40, och vingen är på väg att komma på plats...

Och så kommer Daniel med sin Pegga. Han har köpt nät till grillen och pillar med det samtidigt som Mattias byter batterier i min elmoppe, den behöver ju fungera om jag ska möta Embla vid skolbussen!


Mattias lillebror har varit på Biltema med sin nya bil och skaffat massor av prylar...


Embla har svårt att sova och ränner ute fast det är sent. Daniel monterar nät på sin Pegga och Mattias fixar min elmoppe så jag kan möta skolbussen efter första skoldagen i morgon...

Embla längtar till morgondagen och har svårt att somna... :)

Föregående blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=10939

Nästa blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=10970

Fredag den 10 augusti: Jag fixar till bilderna av Passaten och de blev rätt bra tycker jag. Sätter upp en ny annons.


Nya annonsbilder till Passaten.


Nya annonsbilder av Passaten.


Nya annonsbilder på Passaten

Passsar samtidigt på att för första gången någonsin betala en räkning över internet! Har just skaffat tjänsten "betala" och det känns otroligt modernt! :) Snabbt går det i alla fall, behöver inte räkna in postgången och det är ju bra för mig som ofta är ute i sista minuten... ;)

Jag ägnar förmiddagen åt att äta, läsa Harry Potter med Embla och trappar upp mina nya mediciner. Embla och jag städar tillsammans, jag dammsuger och hon bär ut kattlådan. Magen informerar om att jag varit utan mina tabletter en dag, det är mycket smärta och jag får då och då avbryta det jag gör och andas mig igenom smärtattackerna, och några gånger hamnar jag också på toa. Är så less på den här dysfunktionella kroppen! Tur jag har min lilla Embla att leva för, annars hade jag gett upp för länge sedan!

Funderar på hur sjutton jag ska göra med min dusch, mina hygienprodukter är slut och Mattias vill inte krångla sig till min frisör på de tider som hon kan ta emot honom. Undrar om man kan tvätta håret med såpa?!

När Mattias ringer och säger att han ska köpa färg till 940 undrar jag om han vill ha färgnummer eller regnummer, men det behövs inte säger han, han vet vilken grå ton han ska ha... Blir lite grinigt till och med. Jag har hittat SolarPlexius fönstertoning till V40-in på blocket och ber Mattias ringa på den och höra om han tror det är något att ha, men det vill han inte. Så då skiter vi väl i det då! Det är inget kul att skaffa grejor till bilen om det ska tjuras!

Själv lagar jag mat, och Mattias målar 940:


Mattias lackar bakänden på 940. Så här långt ser det bra ut, men... :)


Det blev visst inte riktigt rätt kulör... Bilen är grafitgrå, och Mattias chansade på en silverton han tyckte kändes vettig. Det blev inte så lyckat. Men lacksläppet är borta. Får skaffa rätt färg! :)

Efter maten bestämmer jag mig för att duscha, jag får helt enkelt prova att tvätta håret med såpa. Det blir inget bra.
Håret lägger sig som en hjälm runt skallen, och det känns som om jag har fått ett lock över håret. Lyckas hoppa ut ett par droppar ur min tomma shampoflaska och sköljer håret noga. Det hjälpte sådär, håret känns skumt.

Under kvällen lagar jag mat, fixar med tvätt, och surfar om alternativ hårvård.
Fortsätter trappa upp medicinerna.

// Ellen

Nästa blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=10940

Torsdagen den 9 augusti: Mattias fick gå upp mitt i natten och åka till jobbet, bara för att kunna gå hem redan vid tio och köra mig till Göteborg.

Själv vacklade jag runt hemma och förberedde resan. Jag var allmänt groggy, med krypningar i benen, kramper i benen och mycket, mycket ont, som när man är väldigt hungrig. Till råga på allt domnade armarna och benen kändes som gele och det gjorde det ganske svårt att klä på sig!
Men det blir ju så när jag inte tar mina tabletter, så det var ju inte oväntat.

Trots besvären lyckades jag fixa matlådorna som skulle med, och sedan satte jag Embla på att räkna igenom hur mycket tabletter jag hade kvar, bra att veta beroende på hur framtidiga medicinering kommer att se ut.

När Mattias kom hem lastade vi vinterdäcken till Micran i bagaget, lämnade Embla hos farmor i Axtorp tillsammans med blåbären vi fått av min syster och ett paket smör (en blåbärspajsplan låg bakom det) och sedan kom vi iväg. Som vanligt satt jag och åt i bilen under resan.

Lagon efter lunch var vi framme i näringsterapeutens nya lokaler, och vid det laget var Mattias både hungrig och trött.

Jag fick krypa upp på britsen, och där blev jag kvar nästan hela besöket. Det blev mycket behandling. Först en grundlig avkänning där Patrik konstaterade att lever och galla inte riktigt ville vara med. Binjurarna kommer ju och går lite som de vill verkar det som, eller i alla fall deras funktion som varierar från dag till dag.
För att försöka få lite ordning på mig gick han på akupunkturpunkter med nyp, massage och andra grepp för att stimulera organen.
Vad han kunde bedöma var jag mycket påverkad av kvicksilverångorna, dock uppfattade han inte något negativt av plasten jag har i framtanden.

Efteråt kände jag mig ganska väl till mods, trött men balanserad.
Åkte ner till Angered med däcken och lämnade dem till Micraköparen innan vi vände hemåt, och på vägen fixade vi mat till Mattias också.

Väl hemma fick vi börja med att hämta Embla, och då var också blåbärspajen färdig till Emblas stora lycka! :)
Mycket, mycket trötta efter dagen vacklade vi sedan in hemma, och under kvällen fick jag återstarta medicineringen försiktigt.

Nu återstår att se vad som händer, ibland svarar jag jättepositivt på tabletterna, och ibland får jag hemska avgiftningsproblem. Men nu är det mest leverstödjande och inte så mycket avgiftande/drivande så det borde gå bra.

// Ellen :)

Onsdag 8 augusti:
Idag kom syrran hit - och hon hade med sig en liter blåbär till mig! Hon hade varit ute och plockat en massa och undrade om jag ville ha. Färdigrensade och allt! Gulle, gulle Kattis! :)

Passade på att utnyttja henne grovt också, hon fick hjälpa mig att sortera garderoben. Det rök fyra kassar med kläder som var fula, missfärgade, formlösa, trasiga, av fel storlek eller något annat. Gud vad skönt!
Har tänkt ta tag i det i flera år nu, men kommer mig inte för, och försöker jag fastnar jag i velträsket - OM jag skulle... DÅ skulle den... Eller kanske det kan vara bra till... Och då blir det ju aldrig rensat!

Även Embla fick hjälp att plocka ut för litet och sådant som behövde bort av andra orsaker. Hela tröjhögen kom de igenom, perfekt!

Framåt lunch var jag rätt groggy, så det var skönt att sätta sig ner i köket en stund. Skönt att Embla och Kattis kunde prata och ha trevligt också, själv var jag ganska osammanhängande och fick kämpa för att fungera.

Efter maten kom, till Emblas stora förtjusning, en glasstårta fram! Köpte den några dagar tidigare, och Embla tyckte det passade att bjuda på den när Kattis var på besök - såklart det blev en kanonbra efterrrätt! :)

Efter lunchen avslutade vi i garderoben (som mestadels består av utdragslådor under sängen, men ändå!) och eftersom det regnade ute blev det inte av att vi plockade några vinbär åt Kattis innan hon åkte igen.

Jätteglad att ha träffat henne, men så trött, så trött. Satt och slösurfade en stund, och när Johannes varit här och klippt gräs hängde Embla med till Axtorp.
Under tiden somnade Mattias i soffan och när hans andra bror Daniel dök upp märkte han det aldrig. Hjälpte Daniel att kolla upp försäkringen på Peggan. Det slutade på runt 8000 kronor. Uff!

Just när jag börjat samla ihop mig tillräckligt för att ta hand om lammfärsen och blåbären ringde farmor från Axtorp och ville ha hjälp att rensa kantareller för att kunna bjuda på kantarellpaj senare på kvällen.
I vilket fall som helst går vi alla dit, jag är mycket, mycket trött och bär med mig min mat. Mattias rensar kantareller och farmor ordnar en paj.

På kvällen glor blåbären och lammfärsen misslynt på mig eftersom jag inte tagit hand om dem som planerat, men jag stupar i säng utan att orka engagera mig.

I morgon ska jag till näringsterapeuten i Göteborg, Mattias börjar extra tidigt och slutar vid halvelva och Embla ska till farmor. För att få rättvisa provresultat hos näringsterapeuten avstår jag från mina vanliga mediciner på kvällen, och ska försöka sova ändå.

// Ellen

Tisdagen den 7/8:
Förmiddagen var tuff med blixtyrselattacker och mycket smärtor. Trots det lyckades jag dammsuga lite. Mitt i det blev jag dessutom störd av en bilhandlare som ringer på Passaten.

Bilen är alltså annonserad för 40 000 kronor, det är en VR5 Syncro som har lite gör det själv, bland annat är förardörren död, en framskärm lite bucklig och vindrutan är också dålig. Då har vi alltså lagt ut bilen för 40 000, och övriga VR5 syncro från -99 med liknande miltal ligger 20-30 000 dyrare.
Och så ringer då denna handlare. Han har mailat innan, och vi lovade då att släppa bilen till ett bra pris om vi fick en snabb och smidig affär före helgen.
Helgen har passerats med god marginal och nu satt han i en timme och ställde frågor...?! Då kan han ju räkna med att vi är tillbaka på ruta ett med priset... Tycker inte att en timmes telefontrassel kan räknas som en smidig affär.

Nå, lägger i alla fall på, då kommunfolket svänger in på gården. Det är stödteamet och resurscentrum som diskuterar hur Emblas behov ska komma fram i LSS-utredningen. Deras förslag är ett stort nätverksmöte där barnkunniga människor ska uttala sig om vilka behov en sexåring har och hur vi kan möta dem när jag är sjuk och Mattias är utmattad. Har ju försökt få LSS-insatser för att fungera och orka vara mamma, men nu verkar det som om det ska undersökas vilka insatser man kan sätta in för Embla för att avlasta mig som mamma. Problemet är ju att jag vill vara mamma, det är viktigare än att jag orkar städa själv.

När kommunfolket åkt kommer grannen med sin grävmaskin och planar ut jorden bakom garaget och gruset där vi ska bygga verkstaden. Det blir himla fint! :)


Grannen planar ut grus där vi ska bygga verkstaden.

Väl inne dyker min lillasyster upp på MSN, och efter en stunds chattande bestämmer hon sig för att komma och besöka mig redan nästa dag! :D

Mattias har hittat en biltransportbil på Blocket, och vill åka och titta på den, så jag packar med matlådorna och hänger med. Det är inte alls långt, strax utanför stan bara, så vi är snart där. Dessvärre visar sig bilen som annonserat som "glapp i länkarmsinfästningarna" helt sakna framvagn! Eller, det FINNS ju en framvagn där, men den verkar vara gjord av knäckebröd, typ... Något rostigare har jag sällan skådat, och att kalla den glapp var en grov underdrift! En helt ny framvagn var vad som behövdes, och hytten hade allt sett sina bästa dagar den också. Dessutom saknades inredning. Faktum är att det enda som var något att ha var nog bilflaket...
Åker hem igen utan biltransportbil.

// Ellen

Så blev det åter vardag efter tio veckors semester/föräldraledighet!

Och det där med idiotringningar! Jag berättade ju att någon började ringa nattetid i samband med att vi annonserade ut 944.
Riktigt jobbigt blev det på söndagsnatten, då det ringde mitt i natten och vi alla vaknade. Lagom kul inför första arbetsdagen efter semestern, dottern och sambon går upp vid halvsex, och själv blir jag väldigt störd av att inte få sova.
Således totalledsnade vi på det där och bestämde oss för att göra något åt saken, man är inte helt skyddad även om man ringer från dolt nummer...

Så det första jag gjorde på morgonen var att ringa Telia och ta reda på hur man spårar samtal. Vem det än är som ringer så noterar jag nu varje påringning som grund för en ev anmälan, om det inte upphör innan dess.

Sedan Embla och Mattias åkt vid sextiden sov jag en stund till. Förmiddagen gick åt till plock inne, och sedan kom grannen med först ett lass jord och sedan ett lass grus. Jorden tippades bakom kallgaraget där det ska bli gräsmatta, och gruset hälldes i hålet där verkstaden ska byggas - det blir en fin botten under grunden!

När jag hämtade posten fick jag en glad överraskning, Embla har fått ett stort, spännande paket från sin kompis Willia i Danmark! Kan tänka mig hur glad hon kommer bli när hon kommer hem...

Efter lunch blir det mycket ringande. Jag kontaktar Rådgivningscentrum och bokar ett möte med en kvinna där, för att se hur vi kan lyfta fram Emblas behov i min LSS-utredning.
Dessutom ringer jag och får besked att min frisör har öppnat igen efter semestern, det betyder att jag kan få schampo! :D Tyvärr prioriterar inte Mattias det så det hjälper inte. Tänk om man kunde ta sig någonstans själv! :(

När Embla och Mattias kommer hem passar Embla på att bada i poolen, kanske för sista gånger för i år? Mattias är trött och däckar i soffan, så jag blir sittande ensam med en massa pappersarbete.

En garagetpolare mobbar mig över MSN för att jag inte för mitt liv kan komma på vad jag har för lösen på E-legen när jag ska logga in på försäkringskassan.

Jag provar och provar, och skriver upp mina försök, och till slut har jag ett tjugotal olika förslag på både mitt och Mattias leg, men inget funkar hur jag än kombinerar siffror och bokstäver enligt instruktionerna.
Till slut ger jag upp och ordnar NYA e-leg i stället, det är inte lätt att drabbas av senildemens!

* Men, vännen, hehe, erfarenheten säger mig att även du kommer råka ut för detta inom en tioårsperiod, höhö... ;) *

Embla somnar snabbt efter denna första tröttande vardag, och sedan ringer det några bilspekulanter. Själv hänger jag tvätt, packar dagisväskan och surfar lite. Pratar också med grannen och bokar att han ska komma med grävmaskinen följande dag och plana ut jord och grus.

Med mycket i huvudet blir jag inte förvånad när jag på kvällen noterar att jag fått skumma utslag i ansiktet, eksemet på handen är inte direkt snyggt och dessutom trycker det i den tand som tömdes och lagades provisoriskt i april. Jag måste verkligen få ordning på LSS-utredningen så att jag får den hjälp jag behöver och kan fortsätta med mina tandarbeten!

Där fick jag för att jag kämpade igår med städningen och stöp sedan! Jag ansträngde mig för att fixa matlådor till frysen, och tro på fan att jag glömt steken i den avständga ugnen över natt! Hur virrig får man bli?!

Nå, ingen ide att gråta över det, och yrselbesvären hänger med. Oavsett vilket så går livet vidare, och idag ska gropen röjas så att vi har någonstans att hållas med veden!

Mattias trallar över till Axtorp för att låna en lie, och som vanlingt när han går till mamma tar det sin lilla tid. Rastlös som jag är börjar jag knipsa med sekatören under tiden... Fruktansvärt trött och yr, men kämpar man på brukar det bli resultat.

Så även denna dag. När Mattias väl återvände med en lie i handen och slipade den visade det sig snabbt att lie inte fungerade något vidare i det där buskaget. Alltså var det sekatören som gällde i alla fall!

Mitt i klippandet dök det upp Lancer-spekulanter som Mattias fick ta hand om, och när de enats behövde vinterdäcken hämtas - i Axtorp såklart... Jag slet vidare och Mattias fastnade återigen hos mamma. Dessutom visade det sig att däcken som vi fått höra var bra inte alls var bra, lite retligt. Det slutade i alla fall med att killen, en nysvensk vars familj skulle anlända i dagarna, fick bilen för 1500 spänn, och då går den ett par månader till som den är, och i alla fall en månad till efter besiktning. Men den är mer ful än slut, så jag blir inte förvånad om den klarar en besiktning till faktiskt!

Trots envis yrsel biter jag ihop och fortsätter klippa buskar. Får ett välkommet avbrott när MatteR här från Garaget tittar in, och efter glassfika åker han också på att hjälpa till... :) *tack för supporten!* Efter att vi avslutat groparbetet och Mattias kört över hela härligheten med gräsklipparen tände Mattias grillen.

Johan och Maria dök upp (för ovanlighetens skull, har bara hänt två gånger i veckan under hela sommaren... :) ) och Johan åkte på att laga bänken han var med och brakade omkull häromdagen. Själv fixade jag köttfärslimpor och satte in dem i ugnen.
Därefter blev det mat och umgänge, och MatteR tvingades att äta trots att han egentligen var på väg hem... Nå, vi släppte iväg honom efter kaffe och kaka på maten... ;)

Embla försvann iväg med farbror Johannes och traktorn för att köra hem lite ved till Axtorp, och vi andra satt kvar på bänken där ute. Plötsligt började vi undra vart Johan och Marias hund blivit av...? Maria hittade henne inne, under mitt skrivbord. Skumt. Upptäckte sedan att hon brutit sig in i ugnen och ätit upp halva lammfärslimpan!!! Skurkhund! Fånigast av allt är att jag VET att hon gör så, och att man får passa maten hela tiden, borde inte lämnat dörren öppen! Hrmpf!

Sedan led sista semesterdagen mot sitt slut, och det var dags att förbereda Mattias första arbetsdag på tio veckor, och Emblas första dagisdag på lika lång tid. Med uppstigning klockan halvsex kommer kvällen hastigt...

Själv tampades jag med en malande oro över att bli ensam hela dagarna igen, och Mattias och Embla bävade över att behöva gå upp i ottan.

Mitt i röran upptäckte jag att Embla klippt sig själv - luggen var inte direkt snygg... Men jag kan inte klandra henne ändå, har lovat henne ett besök hos frisören i snart ett år, men eftersom jag inte kunnat köra sedan i november har det mesta fallit samman. Får be mamma ta med frisörsaxen och göra något åt både henne och mig, ett år sedan klippning betyder mycket trassel...

// Ellen :)

Vi fick ju ett par riktigt söta kattungar för ett tag sedan. Dessa har nu förvandlats till små monster som far runt inne, bajsar så det stinker i hela huset (jodå, för det mesta hamnar det i lådan, men då och då gör det det inte...) och sätter vassa klor i ens fötter...

Odjuren måste ut! Men de är ju lite små och skulle kunna råka illa ut... Mattias löste det problemet galant:


En katthage för att kattungarna inte ska komma bort i den stora värden... Embla kan sitta där inne i timmar, och Lofar vill gärna vara med.

Nu är de i hagen, mamma katt kan gå in och ut som hon vill, och den dag småkissarna kommer över kanten för egen maskin är de nog stora nog att klara av världen utanför!

När hagen var klar skulle Mattias avsluta hjulmutterbytet som han påbörjade när vi kom hem från semestern. Märkligt nog fanns först varken hjulmuttrar eller verktyg någonstans?! Efter mycket letande och ojande dök muttrarna upp ur bilens bagage, men verktyget till låsmuttrarna förblev försvunnet...
Mattias letade tappert, tills jag kom på att det börjat regna förra gången vi höll på med muttrarna, och att vi nog hivat in grejorna på trappan... Som Mattias såklart gjort årlig städning på efter det! Letade en stund till och hittade dem sedan i korgen jag brukar ha trädgårdsgrejor i, bland fröpåsar och planteringsspadar låg alltihop som saknades!

Mattias satte igång med att bättringsmåla oken, måla bromsskivorna och polera fälgarna. Man kan säga att han hade att göra några timmar... Det är nackdelen med att börja göra något riktigt fint, plötsligt ser resten så skabbigt ut att man bara MÅSTE fixa till det också! :)


Mattias målar bromsskivorna i samband med att han byter hjulmuttrar och polerar fälgarna.


Mattias polerar fälgarna, ett riktigt slitgöra.

Under tiden försökte jag få tag på en butik i Lidköping som eventuellt kunde ha ekologiskt schampo, men det gick inte alls. Butiken tycks ha gått upp i rök, hur jag än ringde och letade kunde ingen hjälpa mig att komma rätt. Trist, håret började på att bli riktigt äckligt och jag tål inte vanliga hygienprodukter med alla kemikalier. Och min frisör hade semesterstängt!

Det fanns en lite plan på att försöka delta i ett X40-möte i Lidköping, men eftersom Mattias slet med bilen och hade att göra och jag ändå inte fick kontakt med butiken för att kolla om de hade schampo avstod vi.

Dessutom dök det upp lite folk, först ett par som köpte en uppsättning C-däck vi fått ut på annons, och sedan kom vår gamla Opel på besök. Fast först kände vi inte igen den, eftersom Olle lackat ned den och fixat med rosten, så nu var den riktigt snygg! Bjöd på glass, och så plockade vi av lite körsbär som Olle och Lisa fick ta med sig hem.

Lisa blev också mycket intresserad av att ta hand om Johan katt, och vi sa att han ännu inte var tingad så det gick bra för vår del. De hummade lite, och vi bestämde att de fick tänka på saken, han ska ju inte iväg på några veckor än...

När de åkt kände jag mig riktigt okej, och städade och fixade lite. Hah! Såklart det blev bakslag på det! :( Yr och konstig stöp jag såklart. Så jävla less på att inte få må bra och orka något!

Nå, dagens tröst var i alla fall resultatet Mattias uppnådde med fälgarna på bilen:


Blankt och snyggt blev det efter polering!


Det gnistrar och blänker om fälgarna efter poleringen!


Så tjusigt blev det med blå hjulmuttrar och nypolerade fälgar. Sedan tidigare var oken blå och ventilhatten likaså...

Med så snygga fälgar får man leva med att kracha och bli liggande, kanske...?

// Ellen :)

Försöker skriva ikapp lite bloggar då jag inte orkat på ett tag... Och nu sker det så mycket som jag vill berätta om, men jag SKA ha upp dem i rätt ordning...
*Knäpp?! Jajjamen! :) *

Men här kommer i alla fall första helgen i augusti!

Vad hände då? Ja, Mattias klippte stigarna i gropen för andra gången i år... Japp, ni som följt bloggen vet ju att vi röjde fram lite gångar i djungeln där nere för ett tag sedan, och nu blev det alltså lite omvårdnad av dessa... :)

På fredagen var vi i Mariestad för att handla, och jag ville passa på att köpa mitt ekologiska schampo, då det jag hade tagit slut. Tyvärr hade hon stängt, så det blev inget med det.
På Willys var jag så slut att jag hamnade i kramper på toa efter några yrselattacker, så det blev vila i bilen för min del.

Väl hemma igen tände Mattias grillen och bjöd in några vänner att äta, och det var ju himla trevligt! En baktanke med detta var att bli av med de elstolpar som legat i gropen en längre tid, en kompis ville gärna ha dem, men kom "aldrig" och hämtade dem... Men en matinbjudan lockade honom att ta med båtvagnen och med ytterligare några matgäster löste sig lastningen av stolparna lätt... :)


Elstolparna blir hämtade, tunga och klumpiga. Att man inte kan låta bli att ta hem "bra att ha saker" innan man bestämt om man verkligen ska ha dem! :)

Kvällens asgarv fick vi alla när vi satt vid vårat picknickbord med fasta bänkar, och tre av de stora starka pojkarna just ätit klart, lutade sig bakåt och klappade sig på sina magar... BRAK! Sittbänken gick AV! Som tur var föll ingen illa, utan de hamnade i en rörig hög under bordet, och då alla under bordet började skratta vågade även vi andra göra det. De där bänkarna har hållit för massor av folk genom åren, och byggdes ursprungligen till en våldsam midsommarfest några år innan Embla föddes... DET höll de för, men inte ett gäng mätta grabbar... :)

944 som kom upp på annons dagarna innan helgen visades också, men intressenten ville återkomma, så bilen blev kvar.
Det som var mindre kul med den annonsen var att någon började ringa och vara jobbig... Första gången var vid midnatt, och det var en hel radda konstiga frågor på bruten svenska som fick sambon mycket misstänksam. Men, visst, alla råkar väl ut för att någon ringer och driver med en. Det upprepades några gånger till under helgen, på knäppiga tider, och då var det inte särskilt kul. Blev rätt less på det, men vad gör man? Bilen är ju på annons och telefonnumret finns ju på nätet...

Under helgen fick vi också upp sambons brors Lancer på Blocket.


Lancern sambons bror lämnade till försäljning när han köpte sin Peugeot 406 Hdi av oss.

Bilen skulle säljas för att brodern köpt sig en 406 kombi från -02 av oss, och vi lovade att hjälpa honom. Kan ju säga att bilen sattes ut till en billig penning, mest för att slippa skroten ytterligare några månader... :)

Noterade också under helgen att jag fått stora eksem på händerna, tyder ju på att något inte är som det ska i kroppen...

// Ellen :)