Jag fortsätter med den här bloggen där den förra slutade! Det blev en händelserik kväll må jag säga, har faktiskt aldrig varit med om något liknande!

Jag lagade min mat som planerat, men när vi skulle åka iväg hade Embla somnat i soffan. Det slutade med att jag fick äta mina matlådor här hemma och Mattias fick åka och handla ensam. Stackars trollet mår helt klart inte bra.

Under tiden han var borta förberedde jag annonserna på Micran och Passaten. Det ringde några på 626 och skulle komma upp från Göteborg, det är 17 mil bort. Satt och småpratade lite med en vän på MSN och filade på annonserna och lyfte upp Micran vid 19.30.

********************************************************************


Nissan Micra 1,0 LX med 4 dörrar
Bränsle: Bensin
Växellåda: Manuell
Miltal: 12 000 - 12 999
Årsmodell: 1993


Annonstext:
Liten trivsam bil med fyra dörrar och halvkombi.
Smidig och lättkörd.
Billig att äga och köra.
Sommar och vinterdäck.
Stereo.

Pris: 10000 kronor

*******************************************************************

Efter några minuter brakade helvetet löst! :D
Det ringde hysteriskt både på min och sambons telefoner. Första som ringde sa "vi åker direkt" och drog iväg från Vänersborg, cirka tio mil härifrån. Sedan fick jag tolv samtal till den närmaste halvtimmen.

Under tiden hann de som skulle titta på 626 dyka upp. De var intreserade, ville att vi skulle ta bort hunden och frågade tidigt om "sista priset". Vi skrattade och skojade och sambon började genast fightas med dem om prutning och fel på bilen. :) Med glimten i ögat letade de intensivt, och Mattias käftade emot så mycket han orkade. Till slut hade de hittat ett hål i bagaget på bilen, och ville pruta lite till för det. Då hämtade Mattias svetsen! Vips fanns där inget hål att pruta om! :D
Jag skrattade så jag tjöt. Killarna (från Iran) flinade och fortsatte leta och pruta.

Det slutade med att vi fick vad vi kommit överrens om på telefon - Nästan! För sakens skull prutade de ändå, femtio öre. Överräckte femtioöringen, kopparblank och gnistrande, så den tindrade och glänste i kvällssolen. Det blev mycket skratt och stoj när vi skrev pappren.

Medans de satt där och grejade kom familjen som skulle se på Micran. Det första pappan sa var att han köpt en bil för en månad sedan, och när det visade sig att den kokade när han kört hem den polisanmälde han säljaren, och nu tänkte han gå till domstol med att han blivit lurad vid köpet.
Så nu ville han ha en perfekt bil utan fel. Hmm, bra början, vem vågar sälja en bil till någon som gör så? Inte vi i alla fall. Och han hittade fel som han ville pruta på och var allmänt otrevlig. Det slutade med att sambon upplyste honom om att det var en begagnad bil utan garantier han tittade på, och om han ville ha garanti finns det handlare som säljer nya bilar... Efter en stunds tjaffsande började det bli otrevligt, men till slut åkte de i alla fall - utan bil.

Under tiden hade telefonen fortsatt ringa, jag hade säkert 20-25 intressenter, varav fem sagt "jag sätter in pengar och kommer omedelbart", men så kan man ju inte göra!

Helt hysteriskt!

Nå, köparen av 626 hade börjat undra vad som pågick och ville också titta på Micran. Det slutade med att han köpte den också. Efter ännu en hård "sista priset"-kamp. Skrattade så jag hoppade när jag skrev ut kvittot. Så här har jag skrivit:

"För bilen betalades 85 euro, 3 dollar och lämnades en VW Vento -93 med registreringsnummer XXX..."

Jodå. Det blev en hård kamp, och när de åkte härifrån hade vi alltså deras Vento kvar, och de hade inte mer än den 50-öring vi symboliskt prutade med när vi gjorde upp om 626.... Men den var blank och fin... :)

De skulle dessutom återkomma, för även hans bror behövde bil framöver, så de kan inte ha känt sig helt missnöjda heller. Fast Mattias genast försökte sälja på dem en jättefin VW Vento från -93 för bara 15 000... ;)

De åkte härifrån kluckande av skratt, och med en handritad karta för att hitta ut till stora vägen igen, och nu väntar vi på att få pappren på Venton innan vi postar pappren på Micran.

Och de fick behålla sina kläder... :D

När jag kom in och tog bort annonsen hann det ringa ytterligare fem intressenter på Micran, och dessutom hade det kommit fyra mail. Annonsen togs bort igen vid 21.44. På två och en halv timme blev det alltså två spekulanter, ett trettiotal samtal och en handfull mail...

Har faktiskt aldrig varit med om något liknande. Kan bara konstatera att jag nog satte ut Micran för billigt, men i gengäld fick jag iväg två bilar från gården och fick bara en i inbyte, så det blev lite bättre med plats i alla fall... Och så har jag en fin samling färgglada euro-sedlar och några spännande dollarsedlar, förutom de svenska sedlar vi fick för 626... :)

Passaten då? Ja, den annonsen hann jag inte lyfta i Micra-kalabaliken, så det får jag ta tag i nu i stället... :)

// Ellen :)

Lovade ju att blogga om bilförsäljningen också. Och det ska jag göra nu, det har hänt en hel del sedan sist jag pratade om våra salubilar. Och det är inte alltid så enkelt att köpa och sälja bilar. Folk är som de är...

Till att börja med har vi lyckats sälja både Galaxy-bussen och Focus kombin. Men förutom dem verkar det hopplöst att sälja bilar på sommaren!


Galaxyn, rymlig och bekväm.


Focusen som var som ny

Galaxyn tror jag blev såld bara för att jag tyckte att vi lika gärna kunde behålla den. Vips försvann den! Focusen stod länge, men när det väl kom folk och tittade på den var den inte svårsåld, den var ju i nyskick, men det är ju svårt att förklara i en annons... Och som delbetalning fick vi en Nissan Micra från -93.


Micran när vi just fått den

Har kört den en gång, till ett par kompisar en mil härifrån, och det var en lustig upplevelse. Bilen är så liten att jag fick samma frihetskänsla som på cykel eller moppe. Det kändes liksom inte som att jag körde bil "på riktigt". Blev riktigt upprymd! Den har stått här någon vecka nu och ska annonseras när rekonden är klar, vilket den snart är.

Och så har vi ju en Mazda 323 som vi ska sälja åt en gubbe. Det var den som först skulle vara en 626 kombi, men visade sig vara en 323. Och sedan hittade han inga vinterhjul till bilen, och det visade sig att de satt på, i slutet av juni... Det var därför det bara fanns sommardäck i uthuset... Slutligen fanns heller inga papper på bilen, utan de skulle skickas.

Vi tog hem bilen och Mattias gav sig på rekond och tillfixning. Eftersom lacken släppt på hjulsidorna skulle Mattias måla dem. Silver eller rött? Jag förlorade omröstningen, både Embla och Mattias tyckte rött var tuffast.


323 med olikfärgade hjulsidor under familjens omröstning.

Bilen blev riktigt fin, fast den är inte helt luktfri invändigt, då gubbens son rökt i bilen. Men den blev helt okej, fast själv är jag överkänslig mot röklukt. Och vi har väntat och väntat, men inga papper har kommit. Vi har pratat med ägarna, som skickade dem som rekommenderat brev ett par dagar efter att vi hämtat bilen. Vi har pratat med brevbäraren. Till slut fick ägarna efterlysa brevet med hjälp av sin brevbärare. Då hade vi väntat i nästan tre veckor. Ägaren ringde i går morse. Brevet ligger på ulämningsstället sedan den första juli! Nitton dagar sedan det kom dit alltså. Och vi har inte fått någon avi? Trots att vi har frågat flera gånger. Åkte dit och frågade, och de hade ingen förklaring, men vi fick i alla fall ut vårt brev. Blir så trött på att det strular med posten, var likadant när jag gick och väntade på en paketavi nyligen, kom ingen avi trots att paketet varit på plats i flera veckor!
Nå, till slut kunde vi i alla fall annonsera ut bilen, så det har jag gjort idag.


Mazda 323, annonserad idag.

Förutom 323 har vi ju också en 626 som vi köpte för ett tag sedan. Någon månad sedan i alla fall. En jättefin bil, helt utan rost och mycket fräch inuti också. Problemet med den var att ägaren skrivit ägarbytet på gamla papper. Vilket gjorde att vägverket skickade ut nya till honom. Som han vägrade använda, för han hade minsann redan skickat papper till dem om ägarbytet! Så han skickade bara tillbaks dem utan underskrift! *stönar*


Mazda 626 i kanonskick.

Så tiden har gått även med den, utan papper kan man ju inte gärna sälja en bil. Men idag så kom pappren i alla fall, så nu har jag skrivit en annons även på den. Sitter och väntar på att den ska poppa upp på Blocket nu, det tar evig tid när man väntar på att det ska ske...

Och i måndags var sambons bror och hämtade ännu en bil vi köpt på oss, en VW Passat VR5 Syncro från -99. Bara en ägare och full servicebok, men nu var det dags för ny bil och då passade vi på att köpa den gamla. Mycket trevlig att köra, stadig och behaglig, bekväm och rymlig. Men det gäller ju att hålla isär privatbilar och salubilar, annars blir det ju snart kalabalik.

Passaten var obesiktigad, bara en dag kvar till körförbud när vi fick den. Jaja, Mattias fixade en del som behövde ordnas (bland annat handbromsen, det måste vara standardfel på alla VW?) och sedan besiktigade vi bilen. Det gick bra.
Därefter blev det en rejäl tvätt. Bilen var rätt ordentligt smutsig...


Smutsig Passat.


Mattias tvättar Passaten.

Efter en grundlig tvätt kändes bilen betydligt roligare. Nu har vi två alternativ. Antingen säljer vi den som den står nu, med lite skönhetsfel. Eller så fixar vi allt och säljer dyrare senare.


Passaten


Bula i bak


Bulor på skärm och dörr

Ni ser själva på bilderna, det finns en bucklig framskärm som nog är enklast att byta, en dörr som kan riktas och en rejäl bula på kofångaren i bak. Fast den går nog trycka ut, vi har inte testat ännu. Som den står kan vi tänka oss att sälja den för 45 000 kronor, och det tror jag är billigt för en Syncro. Den billigaste i Sverige ligger i alla fall på 53 500 kronor, och det skulle förvåna mig om den är i nyskick... Alternativet är att vi fixar det som behöver fixas och sätter ut den på 60 000 när vi är klara.

Ska fundera på saken en liten stund till...

Dessutom funderar jag på vad jag ska ta mig till med Marean. Bilen är jättefin, fullservad, en ägare, vettig kombi med sportiga detaljer som vita mätartavlor, pigg och rolig att köra, finurlig lösning på bakluckan och man får en -01 som gått 7000 mil för bara 45 000 kronor.
Den är alltså billigast i Sverige, sedan jag sänkt den 5000 kronor. Men den står ändå kvar! Är folk i allmänhet allergiska mot Fiat?


Marean, osäljbar?

Vi har haft några spekulanter här, en medelålders man som gav oss en historielektion i Italienska bilar, undrade varför vi skulle sälja, undersökte bilen grundligt i en timme på vår gård och sedan provkörde i en timme till innan han skulle hem och tänka på saken. En sådan köper aldrig någon bil.
Och en något yngre gubbe med precis samma attityd, han ringde förra ägaren, han ringde bilprovningen, han läste M-tester och gjorde rena detektivarbetet. Men någon bil skulle han ju egentligen inte ha visade det sig.
Jag förstår inte? Ska de köpa en bil eller skriva uppsats och doktorera på Fiat?
Ska man ha en bil undersöker man väl den bil man ska ha och bestämmer sig?

Förutom dessa bilar har vi fått ett försäljningsuppdrag också. En Saab 9-3 från -03 som vi hjälper ägaren att sälja. Den har jag också annonserat idag.


Saab 9-3, ett försäljningsuppdrag.

Mattias har idag rekondat Micran utvändigt, igår ångtvättade han hela bilen invändigt och den är RIKTIGT fräsch nu. Det betyder att den ska fotas och annonseras den också. Börjar bli trött på att skriva annonser. Har redan gjort tre idag. Det innebär att vi har fyra annonser ute just nu.

Och om Micran och Passaten går upp blir det två till. Men innan jag fortsätter jobba med annonserna ska jag äta och så ska vi åka till stan och handla lite.
Mitt i detta har Embla gått och blivit hängig, hon har huvudvärk och fryser. Hoppas det inte är något rejält på gång, vi har årets enda åka-bort-semester under nästa vecka, fyra dagar utanför Strömstad. Mattias ska på dykvecka och vi ska följa med och få lite miljöombyte... :)

// Ellen :)

Idag har jag äntligen publicerat vår V40 som bil här på garaget! De flesta av er som läser i bloggen är rätt välbekanta med den ändå vid det här laget. Men eftersom vi har så mycket grejor som ligger och väntar på lack och montering har det inte kännts så kul att lyfta den, men nu fick det bli så ändå, vi fick ju i alla fall på de nya hjulen igår!

Tog lite bilder av bilen när vi var inne i Götene och handlade.



Ta gärna en ordentlig titt på vår bil här: http://www.garaget.org/?car=57406

Tyvärr såg jag att jag fotat bilen utan plupp på dragkroken. Direkt när vi kom hem efter fotograferingen rev jag också bort den lilla antennen på framrutan, för jag retade mig så mycket på den. Det har suttit mobiltelefon monterat i bilen tidigare.

Och sedan måste jag berätta om vår superinvestering!!! :D

Vi var ju förbi på Jula igår och köpte en ångtvätt, för att testa. Vi har ju många salubilar som har skumma fläckar som inte går bort och så var det även med vår egen V40. Trist. Och inte blev det bättre av att jag råkade välta en matlåda och få fläckar av matolja i framsätet i förra veckan. Jag äter ju jämt i bilen, eftersom jag alltid äter och inte skulle komma någonstans annars... Så, matlådan som stod mellan mina lår välte. Gissa hur snyggt det blev då, både på mig och i sätet. :(

Igår bestämde jag att vi skulle skaffa en ångtvätt och prova, det var så många fina X40-bilar på ringen att det kändes som om vi behövde ta tag lite mer i vår. Samtidigt passade vi på att köpa en ny högtryckstvätt, vår gamla har gett upp, den läcker som ett såll i pumpen. Eftersom vi använder högtryckstvätt VÄLDIGT ofta så valde vi att köpa en större den här gången, en 120-barstvätt med hjul. Den blir nog bra.


Mattias kör med ångtvätten (den gula) och grovdammsugaren samtidigt. Observera ångan som syns mot bakdörren, det blev helt immigt i bilen så han fick öppna överallt.

Ångtvätten har vi testat idag. Vilken mirakelmaskin! :D
Mattias började med mina oljefläckar, de var borta på några minuter! Av bara farten fortsatte han med baksätet och tog fläckar han slitit med vid varje bilstädning sedan vi köpte bilen i mars-april. De bara försvann! Efter en timme var hela bilen som ny invändigt! Så himla häftigt! Dörrsidor och allt blev helt kanon! :D


Nej, det brinner inte! Det är vattenånga från vår nya ångtvätt, en fantastisk maskin!

Sedan testade vi lite på de svarta listerna, några av dem hade ju fått lite stänk av polermedel och sådant på sig och vitnat. Och gissa vad?! De blev skitsnygga! :D
Vilken fantastisk investering! :D

Efter att Mattias lekt klart med ångtvätten bytte han lampglaset i fram också. Vi fick ju jättestenskottet utan like för ett tag sedan.


Pang. Typ. Eller nåt.


När han tog loss glaset föll det i bitar.

Så nu har bilen ett himla helt och fint lampglas också. Det blev så mycket klarare än det andra, som såg bra ut innan, så vi nog blir tvugna att byta det andra också.
Mattias satte också i nya lampor, alldeles blå som skulle ge en klarare vitt ljus och framför allt var det snyggt med blå lampor på den blå bilen.

Det är ju en hel del saker som ska lackas framöver, däribland lampinsatserna. Vi tänkte ta allt samtidigt. Har en vinge från SAM, ögonlock och en bakljusramp som ska lackas (mellan baklyktorna, bakom nummerplåten). Dessutom ska de nedre listerna rivas av och lackas, inte de mitt på dörrarna som ska förbli svarta. För att fullända verket ska vi också byta nummerskyltshållare och sätta på en personlig streamer.

Men vi får väl se när det ska hinnas med. Ikväll har Mattias ångtvättat en Nissan Micra som vi fått i inbyte för ett tag sedan. Och jag har suttit här och grejat med bilder, har flera bilar som ska annonseras, men salubilarna bloggar jag om för sig, det har hänt en del på den sidan sedan jag skrev om det senast!

// Ellen :)

Skitig om händerna är jag nu, och jag borde plocka ur diskmaskinen och röja i köket, men jag måste ju visa de nya hjulen!

Mattias inledde med att montera den nya fas II- torkaren i bak, vilket jag givetvis glömt ta bild på kom jag just på! :D



Nåja, sedan släppte jag på alla bultar och hissade bilen (Mattias fick ett telefonsamtal) och rev av ena framhjulet. Mattias målade på lite ny frisk färg på oket och sedan tryckte vi dit det nya hjulet. Att en ynka tum kan göra så stor skillnad! :D

Drog fast hjulet och sänkte ner bilen. Tog några bilder.


Första hjulet monterat!


Snyggt blev det och det blå oket syns mycket bättre med de här glesare fälgarna.

Rev av framhjulet på andra sidan och gjorde om proceduren. Dock började jag frysa, det blåser som attan här, så jag gick in och letade rätt på en gosseskjorta. När jag var inne dök säljaren av hjulen upp på MSN och vi tjatade lite, och jag lovade att sätta ut bilder när däcksbytet var avklarat. Det var det nästan när jag kom ut igen! :) Nu återstår ett hjul, men det är också där vi glömt måla oket så det är lite mer jobb. Men jag har knäppt några bilder i alla fall så ni får se hur det ser ut!


Mattias bättrar på färgen på oken i samband med hjulbytet.


Bilen som den står nu ikväll. Tyvärr lite för mörkt för att plåta ordentligt, håller vädret tar vi riktiga bilder i morgon!

Själva är vi mycket belåtna, nu återstår bara resten av våra planer... ;)

// Ellen :)

Just hemkommen från ringen, vi råkade få nys om att x40-klubben hölls där idag, och sedan råkade jag också få nys på ett par juste 17" ACE Monaco med däck, och det slutade med att vi bar dit våra gamla 15" på original och han tog med 17" till oss och så bytte vi och fixade lite, så nu har jag nya fina fälgar i skuffen! :)


Hittade en annan bil med just sådana fälgar som vi köpt idag!

Våra "nya" fälgar har förresten suttit på jonzors gamla bil, finns här på garaget.
I dealen om pris och mellanskillnad fick vi förresten med en bakre torkararm till fas II, något vi inte ens visste att vi behövde, men när vi fick se den såg vi ju att vi visst behövde den... ;) Märkligt det kan bli... :)


Embla och Mattias tittar på de snabba bilarna som passade på att köra på banan.

Och jag har laddat med massor av inspiration och ideer också, så jag får väl göra en arbetsorder till min sambo... ;) Nu ska vi ta tag i att lacka lamporna blå invändigt, montera ögonlocken, sambon vill skaffa cornersplitters, jag vill lacka ner de nedre listerna och bara ha mittenlisterna svarta, vingen ska lackas och monteras, jag vill ha i toning och har dragit lite i begagnade solarplexius-kit, givetvis ska 17" monteras och så ska det sista bromsoket målas blått! Det har vi nämligen helt glömt av!!! :O Och i bakänden ska vi också montera en ny ljusramp, den ska bara lackas blå först, och så var det ju den där lilla torkaren också! ;)
Ska också fixa nya nummerskyltshållare och en streamer till framrutan. Det mesta ligger redan och väntar på att lackas och monteras, men lite lär vi får komplettera med innan vi är "klara".

Träffade också på lite kul folk som man bara nätpratat med innan, men jag missade att ta bilder av MatteRs bil! Först var vädret lite uppochner, och sedan när jag kom på att jag skulle ta bilder hade han smitit till bänkningen... Men ett SMS gav besked om att bänkningen gått bra efter vad jag förstod. Kul! Det var allt lite häftigt att sitta på marken bara några meter från fullvarvande motorer och se hur hela anordningen krängde av belastningen. Utmed banan svichar de liksom mest bara förbi. Fast Embla älskade svichet, hon hade nog gärna hängt vid staketet hela dagen och bara tittat på alla som susade förbi!


Vår bil närmast kameran inne på Kinnekulle Ring.


Tycker inte att hon skäms för sig även om vi har en hel del planer som ska genomföras.


Ett av skälen till att vi åkte upp till ringen idag, magnum_81 har en bil som jag ville se i verkligheten Redline fungerar, så nu blir det Blueline på våran!

På vägen hem körde vi över Jula och köpte en ny högtryckstvätt, den gamla har gett upp nu efter flera år av intensiv användning. Det blev en lite större på hjul den här gången. Dessutom kompletterade vi inköpet med en ångtvätt. Hoppas få bort lite fläckar som inte vill ge sig både i vår egen bil och i några av saluobjekten på gården. Vi får väl se om det funkar.

Det finns mer bilder från X40-träffen på http://www.garaget.org/mypage/gallery.p … ;cat=21569

Är helt slut efter dagens lilla utfärd, tur att vi bara har en mil till ringen! Det vore förresten ett kanonställe att ha ett garaget-evenemang på, om det nu är genomförbart.

// Ellen :)

På vägen hem från Borås bestämde jag mig för att försöka köra bil igen. Har inte kört sedan jag tuppade av bakom ratten i november förra året, men nu har jag inte haft svimningar på ett tag och eftersom Mattias var med visste jag ju att jag kunde stanna och byta med honom när jag ville, och då är det ju inga problem.

Jag har alltså haft körkort i snart femton år, och vanligtvis kört runt 5000 mil om året. Fram tills för några år sedan, då jag blev sjuk och då har jag kört mer normalt kring 1000 mil om året kanske.

Förr älskade jag att köra bil, gjorde ofta turer till väninnan i Oslo, åkte på utställningar och semestertripper och pendlade långt till jobbet. Men sedan har det varit några besvärliga år, då jag periodvis inte ens kunnat köra till dagis på grund av svår yrsel. I november svimmade jag i bilen, det var andra gången det hände och båda gångerna har jag hunnit stanna innan det svartnat.

Sedan dess har jag bara flyttat bilar här hemma på gården, och i midsomras körde jag till och från grannen längre upp på vår grusväg, cirka en kilometer bort.

Men förra veckan bestämde jag mig ändå för att testa. Vi var på väg hem från Borås efter ett heldagsbesök på djurparken. Mattias och flickorna beställde hamburgare på MAX och jag tyckte synd om Mattias som skulle äta och köra samtidigt. Så jag sa till honom att jag kunde köra en bit medans han åt.

Vi stannade till strax utanför Borås, vid Frufällan, och bytte platser på en busshållplats. Givetvis kom bussen när vi stod där, så det var bara att kasta sig iväg utan att fundera över saken.

När jag fått i femman och tangerat hundrastrecket insåg jag att rutinen satt kvar fint trots att det gått åtta månader sedan jag sist körde. Jag kom också på att jag faktiskt inte kört vår Volvo ordentligt innan, vi har ju bytt bil sedan dess. Men vår nya V40 kändes finfin att köra och det var riktigt roligt att sitta bakom ratten igen.

Men jag kände ju att jag blev mycket trött. Jag har helt enkelt inte min gamla kapacitet att ta in och hantera information, så efter min favoritsträcka mot Vårgårda (nej, jag skojar inte, den smala och krokiga och bitvis dåliga vägen är en av de vackraste vägsträckorna jag vet, jag njuter av varje kilometer!) stannade vi utanför lanthandeln och bytte tillbaka. Mattias och flickorna hade då ätit upp och vi passade på att sopsortera alla påsar och lådor efter måltiden.

Jag var aptrött när vi kom hem, men jäkligt nöjd med dagen. Dels hade jag pallat med att gå på djurparken, och sedan hade jag dessutom kört bil flera mil! På riktigt! Vilken seger! :)

Konstaterade att en sådan dag var värd en veckas sängläge. Nu blev det inte riktigt så illa, men dagen efter hade jag fruktansvärt ledvärk och influensakänsla i hela kroppen, halsont och var allmänt omtöcknad, så några dagar tappade jag allt bort.

Men jag står fast vid att det var värt det!

// Ellen :)

Uppdatering var det ja... Det har funkat fint här med tjejerna, de har varit ute mycket, badat i poolen och lekt och gungat. Och fått hänga med på våra ärenden, det gäller ju att passa på när Mattias är ledig!

Mattias har kämpat på med 323, till slut gav sig även röklukten och bilen är nu klar för föräljning, bara vi får pappren på den någon gång. Förra ägaren litade inte på posten och skulle skicka dem rekommenderat. Det är mer än två veckor sedan de ska ha skickats, men än har vi inte sett till något. Strul! 323 blev fin i alla fall, bilder kommer i en senare blogg! :)

Strax efter att jag skrev min blogg den 6 juli blev jag sämre igen. Har varit trött och fått koncentrera mig för att hålla mig på fötter, och då är det som vanligt en hel massa saker som bara faller. Som matlagningen. Har fått slänga maten två gånger de här dagarna, för att jag köpt köttfärs som jag sedan inte orkat göra i ordning förrän den blivit dålig! Fast hunden uppskattar det...

Mitt i detta började det regna hysteriskt. Jag stretade på med pappersarbete (blir hur mycket som helst när man startat företag!) och regnet öste ner. 70 millimeter på mindre än ett dygn faktiskt! Det betydde översvämning upptäckte vi. Behövde iväg till Lidköping för att köpa en rem till gräsklipparen, och på vägen såg vi mer vatten än väg, det var bäckar i stället för vägar och vattenfall i trädgårdar som normalt saknar vatten... När vi kom hem efter en turne utan like (Sex butiker hänvisade oss vidare innan vi till slut fann den rem vi behövde!) körde vi upp till grannen vid bäcken för att se hur det såg ut där.


Svårt att ta sig över till grannen.

Grannen var inte glad, han är mjölkbonde och hans gård stod under vatten. För att alls komma dit fick vi först köra genom 15 centimeter djupt vatten hos en närmare granne, och sedan upp på nästa åkerholme. Därifrån såg vi mjölkgården, men vi nådde den inte. Det var 50-60 centimeter vatten över vägen, garaget var dränkt och länspumparna gick för fullt i ladugården. Efter vår lilla träbro hade en ny sjö uppstått, och där guppade kornas ensilagebalar iväg och togs med av strömmen i den översvämmade bäcken...


Vägen brukar följa en bäck som finns på höger sida...

Vi vände och vadade tillbaks, men tjejerna var glada över att ha fått se en riktig översvämning. Detta rapporterades också i ett telefonsamtal till Danmark.

Tisdagen var sista dagen utan sommarbarnets föräldrar, och då hade Mattias planerat in ett besök på Borås djurpark. Jag bestämde mig för att följa med trots allt, och försöka ta det som jag orkade. I värsta fall tänkte jag att jag fick sätta mig någonstans medans de sprang runt och gjorde parken. Det gick över förväntan.

Tjejerna tittade på alla djur, så jag fick tid att vila ganska ofta, så jag hängde med runt hela parken. Först ponnyridning och sedan upp till savannen, via aporna och fram till katthuset. Willia är tokig i kattdjur så det var lite av höjdpunkten. Sedan hade vi planerat att pricka in matningen av lodjuren, eftersom de varit omöjliga att se vid tidigare tillfällen. Först passerade vi varghägnet, och där var det matning på gång tjugo minuter innan lodjuren skulle få sitt. Och vilka idioter det finns!

Vuxna människor som står och trycker mot staketet så barnen inte kommer fram. Vuxna människor som håller plats och gapar på barnen så de inte råkar förlora sina platser. Tjejerna knödde sig fram, såg vargarna och fick lite tjuriga kommentarer av vuxna omkring (tjejerna är sex år gamla och knappt 120 centimeter långa!) och sedan tröttnade vi och ropade till oss dem och gick vidare mot lodjuren.

Som tur var visste lodjuren att det var mat på gång, så de höll sig framme! :) Härligt, Embla har försökt se lodjur flera gånger nu utan att lyckas, men nu var det fyra stycken som visade sig helt nära staketet. När folkhopen kom för att se matningen var vi redan nöjda med lodjurstittande och kunde gå vidare. Superbt!:)


Lodjuren, äntligen!

Därefter följde sälsjön och björnberget och pingvinerna (med ett lunchavbrott) och sedan ett långdraget besök i souvernirshopen. Slutligen köpte sommarbarnet ett lodjur och Embla valde ett lejon. På det en hel hög med vykort till släkt och vänner också...

Slutligen hoppade vi även ombord på det lilla tåget och åkte ännu ett varv runt parken innan vi knatade utåt, trötta men nöjda.

Nu är den här bloggen himla lång, så jag avbryter och fortsätter med en till om en stund!

// Ellen :)

Har återigen varit borta ett tag. Ni som följer bloggen vet att vi haft ett sommarbarn här, och det har varit ganska mycket även om det varit trevligt. Så mycket att jag inte hunnit blogga alls, knappt kolla in på garaget. Har inte ens varit ute dagligen och tittat, så nu har jag säkert missat massor!

Nå, tänkte uppdatera er med en serie bloggar och en hel del bilder för att berätta vad som hänt under veckan som gått. Det blir både djurpark, bilförsäljning, bilbyte, bilinköp och sommarbarn.

Dessutom har jag hört talas om att det är en X40-träff på gång på Kinnekulle i dagarna, om det funkar för oss kanske vi tittar dit och skaffar lite inspiration, har en hel hög med ideer som ska genomföras på vår V40, men just nu skäms den lite för att visa sig då vi inte alls hunnit med den under den senaste tiden. Faktum är att vi inte ens fixat stenskottet i framlyktan ännu!

Jo, lampglaset ligger där, och vi har en lackeringsplan, men det känns fånigt att börja lacka bara lamporna när det är så mycket som ska sprutas - vinge, ögonlock, en bakljusramp vi råkade köpa på oss, lamporna som sagt...

Avslutningsvis vill jag bara säga att jag är så himla glad för alla små hälsningar som kommit under min frånvaro, det värmer verkligen så himla mycket att bli "efterlyst". :)

Det betyder att ni allt är några här som bryr er och saknar mig! :) *glad*

Nu ska jag muckla lite med bilderna och skriva lite bloggar så att jag kommer ifatt! :)

Kramar // Ellen :)

Som jag tidigare berättat har vi ett sommarbarn. Härligt, men också lite mer arbete än vanligt.

Målsättningen för mig är att flickorna ska få njuta av riktig sommar.

Igår regnade det på förmiddagen, och då tog vi fram leklera och formar och så blev det verkstad på köksbordet.


Regnväderspyssel.

Efter lunch slutade det regna, och då gick tjejerna till farmor och plockade jordgubbar och bakade en jordgubbstårta.

Efter att vi visat Marean för en spekulant knatade vi också dit och så åt jag matlåda och Mattias fick tårta. Flickorna gungade i tarsangungan och låg i hammocken.
På vägen hem plockade de smultron, och på kvällen läste de BAMSE-tidningar tills de somnade.

Mattias satt under partytältet och grejade med 323 under dagen också.


Party?

Idag har jag gjort rent Emblas pool och fyllt den med rent vatten, så efter lunch blev det bad och lek, varvat med att de hängde i trädet på baksidan. Där finns en tarsangunga, en repstege och en hängstol att slappa i.

Själv har jag dammsugit, plockat oändliga mängder kläder, lagat mat ett par gånger och tvättat madrasser. Nu hänger inte mindre än tre madrasser på rad på strecket, och det börjar bli svårt att hitta fler. Sängkläder hänger också på rad, men det har vi gott om så det är inte något problem. Hoppas vi får en torr natt inatt, så det inte blir tvättmaskin med pyjamas och sängkläder och madrass och högtryckstvätt i morgon också, det tar sin lilla tid att få ordning på sånt.

Mattias har återigen varit hos Johan och lagt tak. Och så var han och visade Marean för en kille som kom med lastbil, så de möttes på en mack utmed vägen. Bilen föll killen på läppen, fast det var hans bror som var på jakt efter en Marea, men den lastbilskörande brodern kollade bilen och rapporterade till den andre brodern som inte hade möjlighet att komma och titta själv. Nu har han som var intresserad av bilen ringt och sagt att han vill ha den och att handpenning ska sättas in på kontot. Låter bra. I så fall har vi sålt två bilar på mindre än en vecka, Galaxyn försvann ju häromdagen och får vi iväg Marean också kan vi lösa krediten och ändå ha pengar kvar till de bilar som är på ingång. :)


Marean.

Dessutom har jag sänkt priset på Focusen, förstår inte att det ska vara så hopplöst att sälja en totalt rostfri Focus kombi för 45 000? Nu sänkte jag den 5 000 kronor till 40 000 kronor och hoppas den ska komma iväg. Bilen är verkligen jättefin och vi passade på att byta kamrem när den var inne för att få nya dörrar, huv och baklucka. Därefter har bilen hellackats också. Den är ju som ny! Hade det inte varit för att Mattias mamma skulle opereras hade de ju tagit den, det är ju egentligen bilen de väntat på i ett halvår, men nu funkade det inte.


Focusen.

Men nu är jag aptrött, hinner inte och orkar inte mer än att få dagarna att fungera och är så trött att jag knappt sitter ihop när kvällen kommer. Nu har jag ätit och sett på sommartorpet (tack SVT för att programmen finns på webben så man kan se dem när man hinner!) och Mattias har kommit hem. Känns som om jag är på väg att stupa i säng... :)

// Ellen :)

Åh nej! Mattias kom hem och konstaterade att vi fått ett jättestenskott i ena framlyktan på vår V40. Trist. Hela glaset är åt pipan.

Fördelen med det är att om man nu ändå måste göra något åt saken kanske Black-Rim lysen kan vara en bra ide...
Har just konstaterat att ett nytt glas kostar 600 spänn på Mekonomen. Ett kit med framlyktor och blinkers ligger på 3600. Lite skillnad förvisso, men det kanske blir så mycket snyggare att det kan vara värt det också... :)

Får man förresten besiktiga med det eller måste man ha originalgrejorna kvar och plocka om?

Kan också säga att vi är lite sugna på en regskylt med egen text på, frågan är bara om det kostar något att flytta den när man byter bil. Vi har ju bytt lite titt som tätt de senaste åren. Har för mig att kostnaden gick till något vettigt ändamål också, ska nog ta och kolla upp det där lite.

Vi har förresten varit iväg i kväll och köpt ett partytält. Mattias kan inte rekonda bilar i regn och inne i garaget tyckte han det blev så mörkt och trångt så ett partytält kändes vettigt, så då åkte vi och köpte ett. Party att städa bilar... :)

Nu kom han in igen efter att ha inspekterat lamporna en gång till... Det lutar åt att det blir ett försök att lacka originallamporna på ett eget vis... Vi får väl se hur det slutar! :)

// Ellen :)

Är så trött att jag nästan kräks. Orkar inget. Idag kan jag inte lyfta armarna heller. Hela natten nästan har jag haft så ont att jag varit vaken, och nu fungerar jag inte längre. Less!!!

Men något som är kul är att Embla kompis anlände igår utan problem, resan från Danmark hade gått bra och hon var här tidigare än väntat. Hunden var den första som hon kramade, sedan fick jag fatt på henne och sedan upptäckte hon Embla och de försvann med ett lyckotjut upp till rummet. Vi plockade ut hennes väskor ur Finns bil innan han for hem, och sedan ringde vi Danmark och meddelade föräldrarna att hon kommit fram välbehållen.

Kvällen fungerade bra, förutom att både Embla och och sommarbarnet var ganska uppspelta, och sedan kunde hon inte somna. Det löste sig när jag kom i säng i rummet utanför och påminde dem om att det är enklare att somna om man är tyst... :)

Och sedan vaknade jag efter ett par timmars sömn och hade ont, ont, ont. Var nere på toa en sväng och låg sedan och dåsade till åtta i morse, men jag är helt väck idag.

Trist väder är det också, regnskurar hela tiden. Hopplöst när Mattias ska rekonda 323. Nu är han dessutom iväg för att hämta Marean från glasmästaren. Och i förmiddags fick vi sålt Galaxy-bussen. Säkert bara för att vi sagt att det egentligen inte gör något om den blir kvar, eftersom vi använt den en hel del och trivts himla bra med den. Sjusitsiga bekväma bilar är liksom inget man svär över att ha på gården... :)

Men nu fick vi loss lite pengar, och det var bra. Checkkrediten är utnyttjad till stor del och vi har dessutom ett par bilar som ska hämtas den närmaste tiden. Fick fatt på en Passat Kombi VR5 Syncro från -99 igår och ska hämta den om ett par veckor, och dessutom ska vi plocka hem en Pegueot 406 hdi -04 så snart det finns tid.

Nej, tjejerna går omkring i prinsessklänningar och äter morötter, det är nog dags att fixa käk till dem, fiskbullar och ris var önskematen idag så jag får väl starta riset!

Och försöka hålla mig vaken, det gör ONT i hela kroppen, jag fattar inte att man kan vara så här trött!?

I morgon kommer förresten stödpersonen från kommunen, en psyktant som ska försöka förklara för mig att jag kommer bli frisk om jag träffar en psykolog. Jo, tjena! Det har jag ju gjort i sex år, men kroppen har ju liksom bara blivit sämre och sämre under dessa år. Hoppas bara den här människan fattar och kan hjälpa mig att få det praktiska stöd jag behöver. Jag misstänker att jag är så övertrött och har ont och mår illa för att jag tog ut mig när jag städade i Emblas rum i förrgår. Men någon behövde ju liksom göra det också.

Nu borde dessutom vårt sovrum röjas fram, det som blev över i Emblas rum står kvar där. Och det ligger ren tvätt där. Och där står lådor som ska ut på vinden. Men vinden behöver röjas först... Och mitt i det orkar jag inte ens duscha eller lyfta mina armar. Men det blir SÄKERT bra av att jag får träffa en psykolog, just det... *sarkastisk*

// Ellen :)

Min sexåring har för mycket prylar. Det har nog alla barn nu för tiden. Fast jag tror det är extremt här.

Embla är första barnbarnet i vår släkt. Enda också än så länge. Både jag och Mattias är storasyskon. Vi är också båda skilsmässobarn. Således har Embla inte två par mor/farföräldrar, utan MASSOR! Farmor med ny familj, Farfar med sambo, Mormor med sambo, Morfar Sven som är min riktiga pappa och så som bonus även Morfar Björn som var min styvfar under 25 års tid, från att jag var fyra tills han och mamma separerade för en handfull år sedan.
Det ger FEM mor/farföräldrapar som alla vill ge det bästa till barnbarnet. Plus en hel hög med syskon till oss föräldrar (en morbror, två mostrar och två farbröder), den yngste 15 år och resten stora nog att ha jobb och pengar nog att också skaffa presenter till syskonbarnet...

Kul. Men lite besvärligt också. Det märks verkligen att vi lever i ett prylsamhälle.

Och nu ska vi få ett sommarbarn, Emblas kompis Willia från Danmark. Hon bodde i Sverige och flickorna gick på samma dagis under ett par år, men nu har de flyttat tillbaks till Danmark. Och det var tänkt att hela familjen skulle komma upp och bo i vår husvagn, men så blev pappa Finn skadad i sitt knä i arbetet och går och väntar på operation. Eller ligger. Han kan inte komma hit i alla fall. Mamma Lillan jobbar och vill inte lämna Finn ensam när han är handikappad av sin skada. Och flickorna blev grymt besvikna.

Vi erbjöd oss att ta hit Willia ett tag, och sedan har vi grejat för att lösa transporten, man sätter ju inte en sexåring ensam på tåget från Danmark och upp till en plats tjugo mil norr om Göteborg. Men nu har det löst sig, paret vi sålde Land Rovern åt hjälper oss, för han jobbar i Danmark och ska köra hem till Götene i morgon, och då tar han med sig Willia upp till oss. Vi var dessutom och hälsade på dem sist Willia var här så hon känner honom lite i alla fall. Och efter tolv dagar hos oss får hon lift tillbaka av en barnfamilj som ska hem till Danmark och kunde ta med henne. Fantastiskt vad saker kan lösa sig med hjälp av nätverk!

Nå, för att det ska fungera under så pass lång tid ville jag sätta in en extra säng till Willia så hon får en egen sfär, och då behövde vi möblera om lite i Emblas rum. Och när vi ändå gjorde det bar jag ut ALLA saker ur rummet, och tänkte passa på att sortera lite. Det går sådär kan jag säga.


Emblas rum där vi ställt in en extra säng till Willia och möblerat om lite.


Skänken är tom för omväxlings skull. Problemet är bara alla saker som ska in hit igen...

Emblas rum är mycket trevligt nu, bara böcker, spel och utklädningskläder kvar där inne, men vårt sovrum... HJÄLP! Jag kommer aldrig mer hitta det känns det som!


Vårt sovrum, alla Emblas leksaker är utstjälpta här för sortering, och jag hoppas få rensa ur en hel del. Dessvärre förstår jag inte hur jag någonsin ska återfinna min säng och kunna få vila i det här rummet! Det är så rörigt att jag blir helt handlingsförlamad!

Men jag hoppas ändå att vi kan få rätsida på det, för rummet har varit hopplöst att städa under en längre tid nu. Men lite mindre prylar kanske det lättar lite. Men det är SÅ tröttsamt att stå mitt i all röra och inte veta vart man ska börja och inte förstå hur det ska sluta! Klarar inte riktigt sånt här med min begränsade energi.

Och Mattias då? Ja, han borde ju vara här och hjälpa till kan man tycka, men han har faktiskt haft fullt upp på annat håll hela dagen! Först var han i stan och fixade färg till 323, svetsade en adatpter till handpumpen till brunnen, fixade färg till Johans vindskivor och ordnade med en del andra ärenden. Sedan plockade han upp Embla som har varit på dagis och lekt lite idag och träffat de andra barnen. Egentligen skulle hon gått på dagis hela veckan, men Mattias fick ledigt för att det var så lite att göra, annars skulle han jobbat den här veckan. Skönt att han blev ledig!

Igår var vi hos Johan och Maria och killarna började riva av taket på huset. De tog ena halvan av utbygget, fick riva vindskivorna och all läkt också. De kom halvvägs med den nya läkten innan det blev för sent att fortsätta, så idag är Mattias där och sliter med läkt och pannläggning. Dessutom är det många pannor som ska sneskapas på grund av en takvinkel, så det är lite plock med att få till det.

Till råga på allt är Mattias något av det mest höjdrädda man kan tänka sig, men nu är han faktiskt uppe på taket och arbetar. Hans vanliga knep när något måste fixas högt upp är att gå upp när det är mörkt, så han slipper se hur högt det är, men det funkar inget bra mitt i högsommarljuset. Jag tycker han är modig! :)


Mattias jobbar med Johans tak, trots att han är extremt höjdrädd!

Men eftersom han jobbar med Johans tak är jag ensam i kaoset här hemma, så det är väl bara att fortsätta kämpa. Tänk på mig när jag sitter där i den förlamande röran och inte vet hur jag ska få ihop skiten!

// Ellen :)

Igår skulle jag vara lite duktig tänkte jag. Sambon var iväg på dykning och då tog jag tag i pappren här hemma. Började med att sätta in allt i pärmar efter veckans räkningshantering. Embla hjälpte till med hålslagen och så långt gick allt utmärkt.

Sedan har jag ju köpt fina blommiga pärmar (svindyra!) för mina journaler och alla utredningar, remisser och alternativmedicinska handlingar. Det är så tröttsamt att gräva i alla dessa papper, men det är ganska bra att ha ordning på dem. Så jag har stretat på, och försökt sortera dem så det blir överskådligt.

Och så skulle jag titta igenom bokföringen också. Uff! Till att börja med hade sambon slarvat med att lägga några kvitton på rätt plats, så jag fick leta en hel del innan jag hittade dem. Sedan fick jag ordning på det så långt. Sedan ska de bokföras, det ska räknas moms hit och dit och summeras rätt och... Gah!

En sak är säker. Att handla med bilar på rätt sätt, och redovisa för skattemyndigheten vad man håller på med är inte direkt smidigt. Det innebär ungefär dubbelt så mycket arbete och hälften så mycket pengar som om man inte skulle redovisat!

För skojs skull listade jag också de bilar som passerat här under året. Det blev många! Mer än 20! Fast då är inte alla riktiga företagsbilar ska jag ärligt säga. Vi har ju sålt en handfull av våra privata bilar, samt trasslat med den Volvo 850 som jag fick när jag sålde Proben. Och så har vi hjälpt några kompisar att sälja deras bilar också, när jag ändå går hemma och har annonser ute gör det ju inte så stor skillnad om deras bilar också står här. Däremot är det mer trassel för dem som jobbar och så. Plus att det inte är någon nackdel för mig att ha deras bilar "i lager", för kan jag erbjuda rätt bil till en kund ökar ju chansen att denne blir nöjd och berättar för andra att vi är bra att ha att göra med, och så kan det ge fler kunder. Därför har det varit några sådana bilar också.

Och så är det några försäljningsuppdrag, som den 323 som vi hämtade i veckan. Bilar som någon annan äger och som vi säljer åt dem mot provision som räknas i procent. Fast det är också mest en tjänst för att skaffa gott rykte, oftast kräver de bilarna så mycket arbete att timpenningen blir minst sagt urusel!

Men oavsett om det varit företagsbilar, privata bilar eller hjälp åt kompisarna har det blivit en del papper, bilder och annonser... Jag upptäckte att jag nog arbetar ganska mycket med tanke på att jag ofta inte kan stå på benen. Kände mig plötsligt lite meningsfull! :)

Bra att hitta något som fungerar trots min hälsa. Jag behöver ju inte ens vara klädd för att sköta annonsering och telefoni, och det är ingen som märker om jag sitter och äter samtidigt som jag svarar på mail. Några minuter här och där mest hela tiden gör att ganska mycket blir gjort.

Men uppriktigt måste jag säga att papperarbete är rätt trist, mycket tidskrävande och ganska krångligt! :)

Det gick riktigt bra ändå, satt och småpratade med en Garagetvän också samtidigt som jag rotade runt i datorn efter uppgifter och sorterade i pappren, och han hjälpte till att hålla humöret uppe. Den här sidan är värd mycket!
Framåt kvällen fick jag en plötslig blixtyrselattack och höll på att falla, hamnade på toa med hela symptomlistan aktiverad, men när jag släpade mig därifrån fanns vännen kvar online och hjälpte mig skingra tankarna. :)

Mattias kom hem framåt nio och hade fått med sig ett paket från Ellos på vägen förbi Coop i Hällekis. Embla var med och packade upp lite byxor, en sommarjacka och en tröja till Mattias. Själv satt jag och åt. Embla lyckades till och med packa upp två trädgårdspallar, montera dessa och dammsuga upp alla frigolitsmulor! Inte dåligt för en sexåring.

Häpp, nu ringde Mattias, jag får stjälpa lunchen i en låda och ta med mig, för nu far vi till Johan och Maria. Det är dags att återgälda lite tjänster. Johan har hjälpt oss med garaget när det brakade ihop, nu ska han lägga nytt tak på sitt hus. Så i eftermiddag kommer jag först sitta i trädgården och äta och se på när killarna jobbar. Sedan tänkte jag prata bort en stund med Maria och traska runt i hennes hem och trädgård innan jag lagar middag, och sedan tänkte jag inta den med pojkarnas arbete som underhållning igen! :) Om det nu inte passar så att de äter samtidigt som vi. Men nu ska jag samla ihop det som ska med!

Kramar / Ellen :)

Har de senaste dagarna tänkt flera gånger att "det där ska jag skriva om i bloggen" men ärligt talat har jag varit så himla trött och osammanhängade att jag inte orkat. Och nu är det helt blankt i mitt huvud, jag minns inget alls av allt kul jag ville berätta!!! :( Men om jag börjar skriva brukar det komma av sig självt, så jag gör ett försök i alla fall! :)

Den där 323 som sambon hämtade häromdagen var bara en helt makalös berättelse! Först ringde ju gubben och undrade om vi kunde hjälpa honom att sälja hans 626 kombi från -97. Självklart. Vid en närmare kontroll av regnumret (som han inte kunde utan var tvungen att ringa tillbaka om) visade det sig att det inte alls var en 626 kombi, utan en fyradörrars 323 sedan. Lite skillnad.


En Mazda 626 kombi?

När Mattias sedan kom dit för att hämta bilen frågar han efter vinterdäcken till den. Gubben letar och letar utan att förstå vart de är. Det enda han hittar är sommardäck... Det visar sig såklart att bilen förvisso är besiktigad och skattad, men den står på vinterdäck - i slutet av juni! Han hade glömt byta!
Japp! :)

Då var det bara pappren kvar då, de behöver vi ju om vi ska kunna sälja hans bil. Hah! Tror ni han hittade några papper? Nejdå. Ingen risk.
Mattias tog ändå med bilen hem för rekond, och bad gubben beställa nya papper och sedan skicka dem till oss per post.

Bilen är egentligen rätt charmig, klarröd, trevlig storlek och behaglig. Men uäck vad den luktar rök invändigt! Men jag är ändå inte säker på att han rökt i den, det kan vara så att hans röklukt satt sig i bilen. Då kan vi få bort det genom en riktigt grundlig städning. Bilen är nog förresten inte städad sedan han köpte den på firma för ett par år sedan. Men det råder sambon bot på, han är riktigt duktig på att få bilarna fräscha igen. :)


Bilen inuti. Hel och fin men i stort behov av städning.

Bakskärmarnas kanter behöver också få sig en omgång, så den här bilen tillhör inte de mest lättsamma vi hanterat. Det kommer krävas en del jobb. Gubben hade köpt bilen för 50 000 kronor, och hoppades få 30-35 000 för den nu. Det lär vara omöjligt. Men lägger vi ner lite arbete kan vi sätta ut den på 25 i alla fall, för den går bra och är hel och fin och är faktiskt inte äldre än -97.

Ja, sedan vi började handla med bilar har jag upptäckt att man nog aldrig ska förvånas!

Kommer säkert på mer att skriva om, men nu tänker jag äta!

// Ellen :)

Uff. Betalade räkningar igår. Drygt 17 000 kronor inklusive huslån och bensin. Bensinen kostar förresten dubbelt så mycket som huset!

Men den enskilt största kostnaden den här månaden var helt klart telefonräkningen på 3 700 spänn. 1 700 av det var annonser på Blocket! Det kostar att ligga på topp...

Och jag tror att jag lovade en bild av den 626 vi hämtade häromkvällen:


Fin och välvårdad! Trevlig överraskning!

Vi har förresten fått lite bättre plats på gården. Nej, vi har tyvärr inte fått sålt något, men grannen har varit här och planat ut lite jord med sin grävmaskin, så det är plant bakom garaget. Därmed får det plats ännu fler bilar.
Men nu måste vi snart få sålt något, det börjar bli extremt trångt, bilarna mår inte bra av att stå och i morgon får vi hem en bil till. Dessutom utnyttjar vi mycket på checkkrediten nu, så det blir mycket räntekostnader. Till råga på allt ska vi betala ytterligare en bil ganska snart, en ny och dyr rackare. En Peuegot 406 från -04, högtrycksdiesel. Men bara det lossnar och det blir sålt lite så blir det nog bra.

Marean har förresten varit på kontroll nu, eftersom motorlampan lyste när vi fick tillbaks det häromdagen. Det visade sig vara glapp i ett kontaktstycke. Nu är lampan släckt och bilen är nästan i skick. Eftersom ett stenskott spräckt framrutan har jag bokat glasmästaren på onsdag, och det är väl klart att det ringer spekulanter på den bara för det... Men de får vänta tills rutan är bytt, jag hoppas de fortfarande är intresserade efter det.

Och jag måste ju bara berätta. Idag ringde det en man och undrade om vi kunde sälja hans bil åt honom. Klart vi kan - vad är det för något och vad har du tänkt dig för pris? Det var en Mazda 626 kombi från -97. Tog uppgifterna på bilen och gjorde upp att vi skulle hämta den. När vi sökte på registreringsnumret visade det sig att det inte alls var en Mazda 626. Det var en Mazda 323. Lite skillnad. Både i pris och storlek. Folk har baske mig ingen koll! Men det blir nog bra det också. Den ska hämtas i morgon.

Jag hoppas verkligen att helgen ska föra med sig någon bilköpare av någon bil i alla fall. Har nu inte mindre än fyra salubilar på gården; Galaxyn, Marean, Focusen, 626, hemma, och 323 på väg och dessutom är det bara en tidsfråga innan vi har Peuegoten hemma också! Förstår inte varför det är så trögt? Galaxyn var jag helt säker på skulle "lossna" efter skolavslutningarna, när familjer som behöver den typen av bil var klara med de sista skolveckorna och det tillhörande kaoset, men icke. Mig gör det egentligen inte så mycket, vi tycker så mycket om bussen att vi gärna använder den i väntan på att den ska bli såld, men det vore bra att få loss pengarna. Fast på lördag ska den iväg på sin tredje dykresa till kusten! :)

Vår honkatt har gått och blivit märkligt mager de senaste dagarna. Jag tror hon gömt en kull kattungar någonstans. Hoppas hon snart tycker att vi behöver se dem, gillar inte riktigt att de är någonstans där de inte blir präglade på människor. Och dottern är helt uppskruvad över att det finns kattungar någonstans... :) Hoppas vi hittar bra hem till dem alla.

Nej, jag känner att jag bara är osammanhängande nu, undra på det, jag är så trött så trött. :)

Skriver mer i morgon!

// Ellen :)