Efter nästan fyra års trogen tjänst, med blanka besiktningspapper varje år, har min fina 740 gått ur tiden. Det var förra söndagen som min sambo körde på 172.an en sen kväll med sommardäck, som halkan slog till. Volvon plöjde nytt dike på motsatt sida vägen i hundra knyck, och lämnade det mesta av fronten nergrävd i jorden. Allt gick som tur var bra med sambon, ett slags slutgiltigt bevis på vilken säker bil det va.
Nu, medan vi letar någon som vill ta sig an kvarlevorna av den, ska det förvärvas en ny trotjänare. Idag har vi varit och tittat på en ganska lovande 945.a, framskärmarna är rötna men de är ju utbytbara, så om priset är rätt kan det nog bli affär.
I så fall lär det komma en ny volvo här på min sida inom en vecka.