Det känns som att den här sommaren har gått i trollens år. Visst, det är - förhoppningsvis - mycket kvar av den, mycket kvar att njuta av och så vidare, men hittills har det inte hänt mycket av det man egentligen har önskat, i alla fall inte när det kommer till det tekniska.

Under semestern, som nu är till ända, så var vi iväg till Stockholm. Var lite orolig där att V70:in skulle begå harakiri på mig där eftersom jag alldeles innan hade fått hjälp av min gode vän Adde att kolla upp om dom här blåa puffarna som kommer när man startar kunde likvideras om man limmade om ventilkåpan.
Och ja det kändes ju lovande där i början, även om han alldeles direkt efter ingreppet kände för att fullkomligt pissa olja ute på parkeringen, men detta ordnade han ju till av sig själv sedan så det behövdes inget mer ingrepp.
Resan till Stockholm - och den till Norge - gick därför utan större problem. Alltid något.

Min Volvo 240 står fortfarande och väntar på omtanke. Har ju kontakt..eller kontakt och kontakt men vi har i alla fall en muntlig överenskommelse jag och den här "Benkis" som har sagt sig kunna ådta projektet med att fixa grunden och lacka, men han har en massa utlovat innan så det är bara att vänta och gilla läget.

Så..vad gör man. Jo finns ju en Suzuki K50 i garaget som bara väntar. Så med en god granne som kommer från Indien och pratar lite lustigt, och som aldrig hållt på med mopeder, så satte vi igång och bytte kolven och monterade dit allt. Nyhonad cylinder och hela baletten. Tog bara en två dagar för oss..och sedan gick han faktiskt igång - i ungefär två sekunder.
Sedan klonkade det till och han bara dog.
Nu finns absolut ingen tändning, även fast det finns gnista på stiftet.
Komp finns, det känns när man kickar. Bränsle kommer och idag undersöktes förgasaren. Denna var faktiskt full med skit så den rengjordes grundligt - stackars min granne tycker jag för han blåste och hade sin med munnen - och allt ser jättebra ut..men han bara vägrar tända..
Blir galen!